Herse Andersson Bure

Denna Bure-ätt, som i många utskrifter genom åren blivit med stor säkerhet slå sig för bröstet och framhålla sin åsikt som den mest sanningsenliga. Personalian i de olika utredningarna, stämmer ganska bra, men när det gäller bostadsort skär sig meningarna åt, särskilt om det Munke - kloster som släkten byggt med namnet Bure Kloster. Namnet ( Bure ) som blev ättens adelsnamn redan på 1100 - talet, och adelskapet förstärktes ytterligare i början på 1200-talet, namnet Bure har sedan följt ätten som adelsnamn genom tiderna fram till 1500-talets mitt, men sedan använts endast av vissa grenar inom denna stora släkt. Bure- ätten som visar sig ha gjort stora insatser i Sverges Rike, inom både militär, kulturell och politisk administration, och kom att på 1400 -talet och två århundraden framåt i tiden att dominera hela administrationen i Wästerbotten, och i synnerhet Bureå och Skellefteå trakten, genom sina Underlagmän, Prästerskap, Krigsmän m. m.m. Elof Lindmarks hade egen åsikt om Bure-ättens inflyttning till Skellefteå trakten, är att Underlagman Anders Olovsson Bure, troligen är den förste av ätten som kom till Bureå i Skellefteå. Denne Olov byggde stam - gården som kom att bliva hemmanet nr 2 i Bureå By i Skellefteå. Olovs äldste son Joen Olovsson Bure, övertar Stamgården nr 2 i Bureå, Olovs andre son Anders Olovsson Bure, kom att bosätta sig på den jord, som senare kom att bli nr 6 i Bureå Skellefteå.

De grundstenar och andra lämningar efter byggnader som finnes på den så kallade Klosterholmen i Bureå by, härör troligen från ett handelsgille eller förråd som byggdes för att underlätta försörjningen och kolonisationen i Skellefteåbygden och norr därom. Men vad man med säkerhet kan fastslå, är att denna Bure-ätt bebyggde och odlade opp den By som sedan blev Bureå by i Skellefteå socken, säkert fanns då redan fast bebyggelse opp efter Bureälvens dalgång. Karl Fahlgrens påstående i Skellefteå sockens historia att Burarna tog namnet efter byn och älven vill Elof Lindmark betvivla, hans teori är att byn och älven fick namnet efter Burarna, och icke tvärtom. Större delen av Bureätten finns i södra delarna av landet.

Tord i Byr

Han skall levat i konung Erik Segersälls tid vid år 992, blifvit cristen och bodde vid Skokloster i Uppland, där han låtit på egen bekostnad uppbygga en kyrka, som länge kallades Bure kyrka och socken. Till åminnelse efter honom, tages en sten vid samma kyrkodörr, upprest af hans 5 söner med följande påskrift!

Antvitr, auk Gustaifr, auk Juhar, auk redaifr, samt Gunnaifr, laiti raisa?……? Tord Faduri sin fotr hiuk runar. Troligen latin enligt Elof Lindmark och för honom ett okänt språk.

Dess son, Gunnar Haursi eller Herse.

Tyckes levat vid år 1040, i konung Aucents Jakobs tid.

Dess son, Tord Bure.

Tycks levat uti konung Inge den Äldres tid, och synes förföljelsen emot cristendomen uti konung Blotsweins tid hafva nödsakat honom att flytta från Uppland till Nordland, där som mera säkert han skall sig nedslå.

Dess son, Erik Thordsson.

Thord Jerker kallad, han bodde i Selånger i Medelpad, skall levat i konung Inge den Yngres tid vid år 1116. Han och hans söner nämndes på en runsten i selångers socken sålunda: auk Herser raiste stain dini aftir Thord Jerker Fadir sin. Vid samma tid skall en Bure i Norrby i Njurunda socken och Medelpad levat, på hvilkens runsten står, Backswain auk Sihlvaster auk Fridi, raiste stain aftir Buri Fadir sin.

Herser Eriksson Skall ha lefvat 1130-1148 i konung Rangvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tider.

Dess son Fale Hin Gamle ( Bure )….

Skall ha bodt på Byrestad i Sköns socken och Medelpad, och varit en myndig man i Helsingland, hvilket land konung Erik IX de, med hans och Guttorm Östandes tillhjälp, vid år 1156 lade under Sveriges Crona, hvarefter han där skall blifvit satt till Landsdommare: Han skall och varit Helsningarnas anförare under bemälte konung, då han intog Finland, där Hälsingfors och Helsinge By förmenas fått namn af hans folk: Slutligen säges han, sedan konung blifvit dödad, vid Uppsala, af Danska ?….? Magnus Henriksson, hafva uppsatt och anfört Upplänningarna under denna prins, som då blev slagen år 1161 den 16de maj. Men uti hvilken slagning Fale Sjelf blev nedgjord, vid den efter honom nämnde Fale Bro, ej långt från Uppsala.

Dess son Herse Falesson Bure på Byrestad.

Han var rik mäktig och välförtjänt man, om hvilkens bedrifter ej nämnes något, levde omkring 1180.

Dess son Fale Bure Hin Unge.

Ägde sin fädernegård Byrestad levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid, efter hvilkens död han vistades hos dess omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå uti Wästergötland. År 1199 när konung Sverker dräpte konung Knuts söner, då rymde Fale af med konung Knuts Yngste son Erik hem till sin faders gård Byrestad, och fördolde honom där i 2½ år, till dess han började mannas, då han drog in uti Norge, och skaffade honom hjälp till att fodra sitt fädernas Rike igen, och hämnas sina bröders död och oförätt. Och när han kom tillbakas över fjällen, uppreste Fale hela Jemtland, Helsingland och Medelpad, och så mycket af Ångermanland som är intill stinne, och drog söderut och stridde med konung Sverker vid Lena i Wästergötland år 1208 som verserna ljuda i Anno Millena bis bis deco celeno pleno beclum Sverikonis Stetil in Geflo gereonis, contigiet in lenum.( Troligen en dikt skriven på latin.) Två danske löpo för enom Svenskom Sverom togo derom werbere plerum. Ty de Danske hulpo konung Swerker emot herr Erik, och sedan konung Swerker vardi slagen år 1210 vid Gefle Bro och Erik Knutsson var kommen till regeringen, gjorde han Fale till en herre och förbättrade hans ärvda adelskap gifandes honom en beväpnad arm till sköldmärke därföre att han hade burit honom på sin arm under farligheter, och på Hjelmen Norska Wapenyxor, därför att han med norske män hade börjat taga in riket, konung tilhanda:då gav och konung Erik honom i förlänning hela Medelpad, Jemteland och ett stycke af Ångermanland. Hans griftesten ligger på Schöns kyrkogård med detta wapen uthuggen, samma wapen var med guld och ljusa färger målat, upphängd på kyrkoväggen, där sammanstädes, och hafva han sjelf eller hans son Herse Bure, som familjen förmene, skrifvit den krönika som i Schöns kyrka förvarad låg, och innehöll hvad som i Fales tid skiedd var. Han dog år 1212, uppbygde Byresholms slott, hvilket sedan blev förvandlat till Sköns kyrka.( Fale Bure Hin Unge hade troligen flera gårdar ).

Fale Bure hin Unge hade minst 3 söner:

A. Sonen: Herse Fale Bure, Han ärvde……hela den och rikedom efter sin fader och bodde på sin faders gård Bure i Selångers socken år 1210 -1240 ?? Hövitsman i Nordlanden levat 1270.

B. Sonen: Björn Fale Bure bodde på Arnäs och bebyggde först Burön i Ångermanland, men hade sina fäbodar i Kåsböle tio mil inåt fjällen hfvarav Björn Persson kallat honom: Björ i Kåse, men Olov i Arnäs har nämt honom för Björn Bure, han har och måst rymma Faders-Gården Byrestad och söka sig annat hem år 1229.

C. Sonen:Sigge Fale Bure, han besatte sin Färderne- Gård Byrestad.

Källa: Elof Lindmark Skellefteå….

Herser Eriksson

Skall hafva levat 1130-1148 i konung Rangvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tider.

Dess son Fale Hin Gamle (Bure)…..