Olof Larsson Læstander ( III )

Källa: Eva Lundmark och Boken Båtsjaur by.

Grundaren till det första Båtsjaurnybygget var klockaren Olof Larsson Læstander och hustrun Anna Mårtensdotter. Det första nybygget i Båtsjaur är historiskt intressant ur flera aspekter. Det är med säkerhet det älsta helsvenska nybygget i Arjeplog. De allara älsta nybyggerna har lapsk anknytning. Nybygget kom också att bli en viktigt hållplats för transporterna till och från Nassafjäll. Det kan förmodas att Olof och Anna i samband med giftemålet 1760 sökte sig från hemmet i Kasker för att uppta ett eget nybygge. De sökte sig vattenvägen via Uddjaur till Aisjaur och längst in i viken vid Aisgargna, Aisats, fann de sitt ställe. Den exakta tidpunkten för bosättningen på Aisatsvallen är omöjlig att fastställa.
I husförhörslängden för åren 1772-1826 fanns dock nybygget Båtsjaur upptaget med Olof Læstander, hans hustru och åtta av barnen införda. Denn älsta i barnaskaran, dottern Anna , föddes 1761 så det troliga tidpunkten för bosättningen är 1760.

Båtsjaurnybyggaren nämns också i fortsättningen av Petrus Leastadius journal. Av den framgår att Olof Læstander, blev antagen till klockare i Arjeplog och bosatte sig på nybygget Botsjargn. Olof Læstanders farbror uppehöll dock tjänsten till 1761, men då blev Petter Læstander " genom pastors och scholmästares förenande magt fördriven" och ålagd att flytta till Buokt. I samma journal skriver Petrus Leastadius om nybyggarna som fick ställa upp på att bära spannmål till bruket i Adolfström mot osäker betalning. Ett tingsprotokoll från 1763 visar att det då fanns ett nybygge i Båtsjaur. Olof Læstanders och samen Daniel Larsson, tvistade om placeringen av Olof Læstanders sommarladugård. Tvisten gjordes upp i godo.

Av Olof Larsson Læstander och hustrun Anna Mårtensdotter nybygge övergavs för 150 år sedan och i dag finns inga spår av denna gård. Anna, ensam kvinna i stor ödemark, födde nio barn utan hjälp från vare sig barnmorska eller doktor. Olof hade ett hårt arbete med att få tak över huvudet, att timra upp alla nödvändiga byggnader, bärga myrhöet, odla upp marken, fiska, jaga och försöka skaffa fram kontanter till det allra nödvändigaste.

Det första syneinstrumentet över nybygget i Båtsjaur är upprättat 26 oktober 1774. Av det framgår det att Olof Larsson Læstander hade åker till ett tunnlands utsäde, att jordmånen bestod av grå sandmylla, att den var mycket kall och frostländig och att ängsmarkerna kunnat avkasta 52 vinterlass hö.

Att det dröjde hela 14 år innan någon formell anläggningssyn ägde rum på nybygget har sin särskilda förklaring. Olof Larsson Læstander hade nämligen anlagt sitt nybygge på ett lappskatteland. I och med att han förvärvat lappskattelandet hade han också dispositionsrätt till området Det innebar att nybyggaren ostört kunde börja sin nybyggesverksamhet långt innan myndigheterna uppmärksammande saken och krävde skatt också för nybygget. Med all sannolighet förvärvade Olof lappskattelandet av en same ur släkten Addak som lär ha bott i Båtsjaur när nybyggaren kom dit.

VID VÄGEN TILL GRUVAN
All trafik till och från Nasafjäll och bruket i Adolfström skulle passera nybygget i Båtsjaur. Med båt från Arjeplog kom man via Uddjaur och Aisjaur fram till nybygget, där omlastning av varor kunde ske. Från nybygget gick en gång och körväg till Laisvall där sonen David kom att slå sig ned. Från Laisvall gick färden vidare till Adolfström med båt, morkorna (sträckorna mellan roddlederna) passerade man till fots. Från Adolfström gick sedan en gång och ridväg upp till Nasafjäll. Under en tid var klockarens älsta son Lars Olofsson Læstander anställd och bosatt vid bruket. Några anställningsförhållanden och löner har inte gått att få fram då dessa dokument är borta. När Nasafjällbolaget startade sin gruvverksamhet ansökte de om vissa privilegier, bland annat att få uppta ett antal egna nybyggen samt skriva kontrakt med hågad person att bosätta sig på nybygget, bygga och odla mot en viss ersättning och som motprestation fullgöra ett antal dagsverken till bruket. Även nybyggare som redan etablerat sig fick finna sig i att deras nybygge blev insynat under Nasafjällbolaget. Så var också fallet i Båtsjaur där nybygget ansågs oundgängligt för bruksrörelsen

Den 2 november 1781 skrev Olof Læstander kontrakt med Nasafjällbolaget. Det gällde uppförande av förådshus, skjutsningar med båt, postföring och andra arbeten, allt mot en osäker betalning. Insyningen som gjordes innan kontraktet skrevs, ger en bild av nybygget:

Åbyggnader: En gammal förfallen Stufva, en dito kåta, ett fähus i godt stånd, ett stall sammaledes, en hölada vid fähuset, en ny stolpebod och en gammal mjölkbod.
Åker: Kring gården på alla sidor, består av fin sandmylla till tolf kappeland, dessutom finns utrymme till tu tunnland åker. Ängar, 32 skrindland, Godt husbehovsfiske och tillräckelig skog samt godt mulbete.

Det var den största åkerareal som något Nasafjällnybygge hade, enligt hävderna. Bolaget föreskrev ofta nybyggaren sådana oskäliga villkor, antal dagsverken vid bruket, att han inte han med att skaffa sig och sin familj föda för dagen och än mindre för kommande behov. Därför blev de ofta tvungna att lämna sitt bruksnybygge.

Källa: Boken Båtsjaur by.