Klockaren Hans Ersson och hans hustru.
Redan på 1680-talet fanns en klockare på Sorseleholmen (dombok 1704). Han hette Hans Ersson och var ganska säkert den första klockaren i Sorsele. en rad skribenter tycks vara eniga om att han var från Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) i Umeå socken, att hans hustru hette Anna Mickelsdotter och att hon härstammade från Granö. men så vitt jag vet har ingen hänvisat till några tillförlitliga dokument, där man skulle kunna kontrollera dessa påstående och eventuellt få tag på nödvändiga bevis.
En f.d Sorselebo har vid en verkställd släktutredning kommit fram till bl.a följande slutsatser angående klockaren Hans Ersson.1) Född 1657 , son till Erik Olofsson i Tväråträsk.
2) Byggde (17 år gammal) kapellet i Gillesnuole 1674. (Måste vara fel)
3) Var troligen nybyggare i Tväråträsk Sorsele. (Tväråträsk insynades 60 år efter Hans Erssons död.)
Att Hans Ersson var bondeson från Umeå socken förefaller att vara en mycket trovärdig uppgift. men att söka fram belägg på att han kom från Tväråträsk stöter på stora svårigheter, trots att det under en ganska lång tid fanns två bönder med namnet Hans Ersson just i denna by.
1600-talets skattelängder upptar fyra hemman i Twaraträsk. På hemmanet nr 2 bodde åren 1683-1688 en änka Marit. Detta hemman övertogs 1689 av en man som hette Hans Ersson. Hans hustru hette Malin, tillnamn okänt.
Tio år senare dyker en man upp på hemmanet nr 4, dvs Erik Olofssons hemman. Han heter också Hans Ersson och blir genast kallad Gamle Hans Ersson. Hustrun heter Anna, tillnamn saknas även här. från och med 1699 innehas de två största hemmanen i Tväråträsk av unge Hans Ersson (nr 2) och gamle Hans Ersson (nr 4).
Ingen förändring häruti inträffar förr än 1715. då skattar Malin för hemmanet nr 2. Unge Hans Erssons ruta i kolummen är tom och förblir så i fortsättningen. Gamle Hans Ersson med hustru Anna och dotter Carin står kvar.
Men 1716 är också gamle Hans Ersson borta, troligen död, däremot inte hustru Anna och dottern. Och så läser vi 1718: Hust: Annas dotter skr. uti Hjuken hos M: Olss:(Michel Olufsson). Hemmanet öde.
Ovanstående uppgifter är hämtade ur Mantals och Qwarntols Längdh af Uhmeå Sochn 1683-1719. Det är väl ändå föga troligt att någon av dessa två Erssöner kan vara indentisk med klockaren i Sorsele.
Så har vi problemet med namnet på Hans Erssons hustru. Bygdèn säjer ju att komministern Henrich Lyckselius i Sorsele och klockaren Hans Ersson var svågrar, men det förefaller att vara en felaktig uppgift. Herr Henriks hustru hette som förut sagt Kerstin Mickelsdotter. Klockarhustruns namn var Barbro Königsdotter, och då är det besvärligt att här kunna tänka sig något svågerskap, försåvitt inte Henrik Lyckselius i ett tidigare äktenskap hade varit gift med en Königsdotter.
Tyvärr fördes ingen församlingsbok för Lycksele lappmark under första hälften av 1770-talet. Men begravningsboken för Sorsele talar om att Hans Ersson dog 1722. Då kan vi lämpligen läsa 1723 års renoverade dombok för Lycksele tingslag, stycket 7:
Uthi den twist som varit emellan framledne Hans Erssons änka i Sorsele Hustro Barbro Kiöniksdotter och des son Hans om någon åker därsammanstädes, blefwo Parterne sålunda för rätten förente, at modren med sina hemma warande barn, behåller och brukar de tre skielsland som hon här tils haft och sonen Hans tu skielsland utsäde, ståendes sonen des utan fritt at upbruka så mycket han förmår som han oklandrat får behålla och nyttja; men skatten betal de hälften hwar.
Det händer någon gång, fast ytterst sällan, att skrivfel beträffande personnamn förekommer i de renoverade domböckerna. men för säkerhets skull kan vi gå tillbaka och försöka uttolka vad originalprotokollet har att säga:
Angående den frågan som ähr emillan framledne Hans Ersson i Sorsele Änka hustro Barbro Kiöniksdotter och dess son Hans, om åkren därsammastädes så giodes sådant aftahl, att Modren Barbro med sine hemmawarande Barn behåller och brukar dhe tre Skiälsland, som hon här tills haft, och sonen Hans Tu skiälslands utsäde, och står Hans fritt att opbruka så mycket han förmår, som han oklandrat nyttiar, och betala halfwa skatten hwardera.
På detta sätt såg alltså "konceptet ut". vi lägger märke till att renskrivaren delvis använde andra uttryck och en annan stilistik än vad memorialprotokollets notarie hade gjort, men i sak inget förändrat.
Nu kan man givetvis tänka sig att klockaren var gift två gånger och att hans första hustru hette Anna Mickelsdotter. Men i så fall hade han inga barn med denna sin eventuella hustru Anna. Tingsprotokollet skulle med nästan hundra procentig säkerhet han talat om hustru Barbros styvbarn, om sådana hade funnits.
Att Hans Erssons äldsta son fick heta König är också av en viss betydelse i det här sammanhanget. det var tidvis mycket vanligt att en mor fick ta sin faders namn och ge det åt den förstfödde sonen. Man kan åtminstone gissa här att denne blivande Sorsele präst König blev uppkallad efter sin morfar. Och om nu Hans Erssons hustru verkligen var från Granö, som påstås, så passar det mycket bra att hon var dotter till den Kiönich Persson som mer än 30 år var ägare till hemmanet nr 3 i Granö (se t.ex. 1669 års mantalslängd, fol, 267 v.) Men någon person med namnet Mickel eller Michael fanns inte i Granö under den aktuella tiden.
De släktutredare som låst sig allt för hårt vid den uppfattningen att Hans Ersson var bonde i Tväråträsk 1699-1715 samtidigt som han var klockare i Sorsele, brukar förklara hans dubbelexistens sålunda, att han bodde i Sorsele från vår till höst, men vintertid befann han sig på Tväråträsk-hemmanet. Detta måste skötas av hans hustru och barn, medan han själv varje sommar var i Sorsele dels för att fiska och dels för att arbeta på sitt nybygge i Stensund.
Detta skulle ju kunna vara en till nöds acceptabel förklaring, om man bara fick utgå från den förutsättningen att kyrkotjänaren Hans Ersson levde i tvegifte, så att han hade sin ene hustru Anna Mickelsdotter i Tväråträsk och den andra hustrun Barbro Königsdotter i Stensund.
Källa: Ossian Egerbladh
Enligt Kenneth Mossberg och Leif Boström skulle fadern till Hans Ersson vara Erik Persson. Död 1667 i Granö, Umeå lfs. Bonde i Granö. Nämnd 1655-1665 i Granö, Umeå lfs (Mantalslängder). Gift omkring 1649 med Barbro Simonsdotter.