Martinus Laurentii

Martinus Laurentii (1563-1610), sannolikt från Hälsingland, var 1563 khde i Torp. I anledning af det s. å. utbrutna kriget mot Danmark-Norge rapporterar Hälsinglandsfogden Mats Michelsson i bref 28 aug. 1563 till kon. Eriks beryktade prokurator, Göran Persson, att han tagit del af den skrifvelse, som kyrkoprästen i Torp Mårten Larsson utfärdat till sina grannar, innehållande de underrättelser denne erhållit af prästerna i Jämtland om, att »2000 jutar och ändå flere nalkades i afsigt att bränna och härja».

Själf blef khden så svårt betungad med inkvarteringar, då de svenska trupperna drogo upp till Jämtland, att den kunglige krigsöfversten Claudius (Collart) Gallus fann sig föranlåten att befria honom från den gärd till krigsfolkets behof, han liksom andra präster bort utgöra, belöpande sig i fetalier till 10 pund 1 fjerd. (bref dat. Torp 5 febr. 1564). Jämte öfriga Medelpadspastorer afgaf herr Martinus i Torp trohetsförsäkran åt kon. Johan III på Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568.

Genom kgl. bref 6 apr. 1569 erhöll herr Mårten ½ pundläst spanmål (6 pd) i vederlag för en socken, som han mist (Hafverö) och är lagd under Hoodall prästegäll i Hälsingland. Till Älfsborgs lösen 1571 utgaf han 40 mk 6 öre, utgörande 1/10 af värdet på hans lösegendom, som angafs vara: silfver 60 lod, koppar 2 pund, kor 10, får 9, svin 5, ungnöt 4, getter 3, bock 1, 1 häst för 10 mark, 1 sto för 4 mark. I bref 17 febr. 1572 till kgl. kamreraren Peder Håkansson, hvilken khden kallar »sin scholebroder», omtalar han, att under hans antecessors tid afgick Haffre från Torps pastorat.

Själf hade han beflitat sig att få det under Torp igen, men som kon. Erik ej ville rygga sin sal. faders bref, förunte han honom en halfpundläst. Ej längesedan hade detta vederlag blifvit återkalladt, och nu beder han, att Peder Håkansson må förfordra hans ärende att återfå detta vederlag, eftersom han under krigsoroligheterna haft stor gästning af konungens krigsfolk, såsom herr Hans Kyle, Jesper Larsson, Johan Siggesson, herr Knut Soop och Mats Torne, Claudius Gallus m. fl.

För besväret ville han skänka brefmottagaren ett godt björnskinn. (Orig. i Medelpads handl. 1585 KA.) Genom kon. Johans bref 4 mars 1585 återfick khden vederlagsspanmålen, hvilken då liksom förut skulle utgå med 6 pd. Han underskref 16 febr. 1577 liturgiens antagande, 1593 Upsala mötes beslut, prästerskapets försäkran 19 febr. 1594 och riksdagsbeslutet i Upsala 23 febr. s. å. Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595.

Torde ha dött 1610, ty följande års tiondelängd är bevittnad.af efterträdaren. Khden var ägare till flera hemman och Medelpads dombok för år 1618 meddelar åtskilligt om arfskiftet mellan barnen.