Olof Nilsson

Far: Nils Olofsson (- 1557)
Mor: Sigrid
 
Född: Öjebyn 23 Hamnen Piteå (BD) 1)
Död: 1578 Kyrkbyn Piteå (BD) 1)

Familj med Agnes Olofsdotter (1515 - )

Barn:Nicolaus Bothniensis (1555 - 1600)
Staffan Olofsson
Olof Olofsson
Hans Olofsson

Noteringar
Nämnd i tullpenningsregister år 1548 och där finns en Olof Nilsson i Öjebyn 23 Hamnen, Men han står aldrig som ägare till hemmanet Hamnen, Möjligen var han bosatt Gamla Kyrkobyn åren 1543-1576. I 1546 års jordebok omnämns Gamla Kyrkobyn som kronjord. I bågaskattelängderna 1561, 1562 och 1564 benämns Olof Nilsson som landbo, med detta menas att han är arrendator. Han har alltså erhållet ett fribrev av Kungen att bruka hemmanet Gamla Kyrkobyn. Tyvär framgår inte orsaken till att han fått denna frihet. Under 1500-1600-talen var det bara gamla uttjänta officerare samt präster och prästänkor som fick hemman på frihet av kungen. Gården uppges ha 19 kor i hjälpgärdeslängd 1553, alltså en av de större gårdarna i Piteå socken.

Källa: Piteå församlings älsta historia 1300-1700 talen Olof Andersson, Helge Lundgren

Ur boken I Nicolaus Bothniensis fotspår Curt Carlsson
Enligt Bygdens Herdaminne kom Olof Nilsson från Nordingrå - Ullångers församlingar i Ångermanland, vilket också bekräftas bl a genom vissa inventarier, som ännu är i bruk, i Ullångers kyrka. Man har länge antagit, att Olaus härstammade från denna bygd. Men ingånde forskningar aktualiserar nu frågan, om inte sacellanen Olaus (sacellan är en underordnad prästman i ett pastorat) har sina rötter i piteåbygden. Flyttningen från mellannorrland till denna avlägsna och glest befolkade församling i rikets utkanter kan antyda ett sådant förhållande.Namn och namnskick tyder på samma sak, Nicolaus Olaus svenska namn är Nils Olofsson. Fadern bör då ha hetat Olof Nilsson och farfadern Nils Olofsson. Olof Nilsson/sacellanen Olaus skulle liksom sin broder Anders/Andreas Nicolai ha studerat till präst, möjligen i Uppsala och Rostock, och återvänt till hembygden efter ett mellanspel som präst i Nordingrå - Ullångers. Redan under tiden sacellantiden i Ullånger framträdde Olaus som en kraftfull förkämpe för den lutherska läran och en bestämd motståndare till katoliscismen.

På hemmanet "Gamla Kyrkobyn" möter oss en Olof Nilsson första gången i 1543 års Jordabok, då halva hemmanet blev skattlagt i hans namn. År 1544 skriver Gustav Vasa denne "brefvisare Olof Nilsson må och skall bliva närmast att njuta och behålla hemmanet Gamla Kyrkobyn, så väl den del kyrkan tillyder som den andra. Gustav Vasa hade alltså indraget halva Kyrkobyn under Kronan men ansåg sig tydligen kunna bestämma över hela hemmanet. Noteringen i 1563 och 1568 års Jordabok " Det ligger ett kyrkohemman i förenemde socken uti en by benemd Kyrkobyn" bekräftar dock kyrkans fortsatta delägande och skatterubrikerna pekar även på vilka de två delägarna var. Med kännedom om Gustav Vasa syn på kyrkans egendomar kan man undra över varför han inte drog in hela kyrkobyn under kronan. Var det så att Kyrkan och Kronan hade en tjänsteman i Kyrkbyn, som de gemensamt skulle avlöna? Det är troligt att så var fallet och att kapellanen Olaus och brefvisaren Olof Nilsson är samma person. En brefvisare var en person som uppvisar och överbringar brev och dokument.

En sammanfattning är att denna Olof Nilsson eller Olaus troligen hade en tjänst som kapellan i Piteå församling samt var kunglig tjänsteman som brefvisare i rikets norra utkant.


Källor
 1) Leif Boström Täby



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.0, Programmet tillhör: Richard Winnberg