Stud ht 1824, prästv. 13 jun. 1827 till adj. åt fadern och vice pastor 1835 samt efter faderns död nådårspredikant 37-38, v. pastor åt biskop Franzén i hans prebendeförsamling Nora 1838-45. Hans glada muntra natur stötte till en början Noraborna, som varit vana vid Brandellernas allvarliga och värdiga riktning, men han vann mer och mer deras förtroende och verkade särskildt nitiskt för folkskola och fattigvård. Utnämnd redan nov. 1841 tillträdde han först i maj 1844 komministraturen i Löfånger, utn. 24 dec. 1855 till khde i Burträsk, tilltr. 1 maj 1858. Var synnerligen kvick och humoristiskt anlagd. Då Carl XV sås. kronprinsregent år 1859 gjorde sin resa genom Norrland, intog han sin middag i Burträsk prästgård. Vid smörgåsbordet yttrade då Unaeus med sin vanliga humor: -Inte vet jag hur man brukar göra i kungliga hufvudstaden, men här i Burträsk plä vi ta halfvan. Kronprinsen fann sig road av den muntre prästmannen och lär efter hemkomsten velat visa sin ynnest genom att ge honom Wasen. Med sin kontraktsprost Nordlander i Skellefteå, som var en ifrig nykterhetsvän, skämtade han gärna en smula. Vid ett kalas i Burträsk, där dokt. Nordlander var närvarande, hade herrarna slagit sig ned vid pipan och toddybrickan uppe på vinden, under det att fruntimmerna höll till i nedre våningen. Dr Nordlander, som avskydde våtvarorna, höll sig nere hos damerna, men senare beslöt han sig för att uppsöka herrarnas samkväm och hade just kommit uppför trappan, då han välkomnades av den muntre värden med orden: -Nå, det var då roligt att se herr doktorn "upp i vind" en gång. Far: Magnus Unaeus. Kyrkoherde i Lövånger Källa: Leif Boström Stralsundsv 18 .187 41 Täby |