Prästvigd den 10 juni 1827. Huspredikant hos grevinnan Charlotta Mörner. Komministeradjunkt i Katarina församling i Stocholm d. 25 okt 1831. Kollega vid Katarina församlings högre apologistskola 1832: vice kateket därstädes den 9 augusti 1833. Pastorsexamen den 14 juli 1834: predikant och syssloman vid Sabbatsbergs fattighusinrättning och brunnlasarett den 2 maj 1836. Utnämnd kyrkohrede i Revsund i Jämland 1845 men insjuknade och avled före tillträdet den 15 juli 1847. "En utmärkt redbar man".
Bouppteckningen efter Johan Gustaf lämnar många anmärkningsvärda detaljer. en mycket välordnad ekonomi gjorde det möjligt för honom att hjälpa sina släktingar med stor generositet. Ej blott brodern Erik fick ett påtagligt ekonomiskt stöd utan även farbrodern Johan Ludvig, som 1835 flyttat till Stockholm, blev föremål för hans oegennyttiga engagemang. Hans faster Christina Gustava Phil hade tydligen en påtaglig faiblesse för brorsonen, som, när knappheten kalla stjärna började lysa över major Johan Ludvigs tillvaro, medverkade till, att fastern för att reda upp situationen, uppköpte hans alla fasta tillgångar samt sedermera i sitt testamente förordnade ytterligare medel till hans arvingar. Hans fru Elisabeth Charlotta Lychou tyks helt ha varit överens med sin make, att t.o.m före sin död göra ej bara brodern Erik utan också fastrarna Christina Magdalena, Lovisa Charlotta och Erica delaktiga i testamentets välsignelser. I det välbärgade hemmet återfanns bland annat flera bössor och gevär, och t.o.m två terseroler, vilket antyder, att Johan Gustaf ej var främmande för skjutkunnandets ädla konst, ej helt ovanlig egenskap inom släkten. En charabang med två hästar talar om en standard, ej helt vanlig hos prästerskapet på den tiden. Dödsboets tillgångar uppgick till den ej oväsentliga summan över 6000 Riksdaler Banco.
Båda äktenskapen barnlösa.