Tillbytt sig hemman 1660. enligt jordeboken innehar jöns hemmanet 1663.Källa: Inbyggare i Njurunda under fem sekler: Algot Hellman
Johannes blef stud i Uppsala 1 nov 1630; prästv.1634 blef han i Njurunda medhjälpare åt kyrkoherde Jöns Njurenius och utn. till komminister i Selånger 31 juli 1644.Som han emellertid gift sig med Njurenius änka, hustru Anna Månsdotter, insände hon till Uppsala konsist 3 maj 1646 en begäran, att hennes man måtte efterlåtit blifva kaplan i Njuran för hemmanets skull, som hon där hafver. Och blef så belefvadt, att herr Johan Svenonis blifver i Niuran, och dn Andreas Petri, den nyutnämnde komministern i Niuran, blifver i Selånger, för orsaken att man intet kan med godt samvete förvägra den redliga kvinnan blifva kaplans hustru, där hon före en förnemblig kyrkoherde hustru varit hafver, och trängja henne ifrån hemmanet månge barn, efter hon ser sig däraf någon fördel: Eljest ock hafver herr Johan Svenonis varit där förr, och när han dädan blef transferad, var det konsist mening att förhjälpa honom till en bätter lägenhet, efter som han förmedelst stor flit både här vid akademien och nu in ministerio samt skickeligt umgänge gjort sig meriteradt blifva oss till det bästa befordradt. Prosten Th. Rozelius skulle förhandla med församlingen i Selånger, att den antager herr Anders. Efterföreträdarens transport tillträdde han kyrkoherdebefattningen 1659 och hans maka blef sålunda än en gång pastorska i församlingen.
Han skildras såsom en mycket munter, kvick och skämtsam man, godmodig och folklig samt road av glada upptåg.
När konung Carl XI år 1686 reste genom Medelpad och Jämtland, lär han hört talas om Edenii >> kortvillighet >> och ville göra honom ett nådigt besök.
Mycket folk var då samladt på prästgården och undfägnaden riklig.
Då konungen gav order om afresa, skall pastorn anhållit, H. M:t måtte kvarstanna åtminstone så länge öltunnan rann, hvilken han låtit uppställa i en löfsal på gården. Konungen förundrade sig öfver att tunnan aldrig blef tom, ehuru den flitigt anlitades af den talrika menigheten och upptäckte slutligen, att genom rör stod i förbindelse med flera andra tunnor dolda bakom löfsalshäcken.
Året därpå 8 nov 1687 afled kyrkoherden 80 år gammal och begrovs 4 dec s.å.
Till Njurunda kyrka tesamenterades efter de gamla makarne i maj 1690 en predikstol på landsskrifvaren Göran Alanders och hans hustrus bekostnad.
Af kyrkoherden Edenius finnes ett litet porträtt, graveradt av Engelhard i Stockholm 1705, hvilket framställer honom ss. en gubbe med små plirande skalkaktiga ögon.
Vid prostvisitationen i Njurunda 5 okt 1675 begärde Lars Jacob i Wässbo att få bygga ett kvarnhus, där pastoris kvarnhus, som floden bortfördes anno 1671 hafver stått, hvilket beviljades men endast under denna pastoris tid.
Ny kyrkklocka erhöll kyrkan 1686 gjuten af Mich Bader.
Edenius innehade hemmanet nr 2 i Å, men övertogs senare av styvsonen, klockaren Mårten Jönsson. Edenius förvärvade också ett hemman i Dingersjö ( 2.11). detta övertogs av mågen Göran Alander. I hemmanet ingick även 10 1/2 mål.
Edenii porträtt graverat av Engelhart i Stockholm 1705 med följande verser av Magnus Rönnow:"Skryte ej Seine av Marott och prise ej Ellen sin Taubmann.
Uppe vid Ljungans strand tävlar Edeniius med dessa.
Se på den gamles bild! Framtittar ej skalken ur ögat?
Tycktes ej skämtet kittla hans läpp med sin pil?
Döden har ryckt honom bort; på narri förstår sig ej döden.
allvar bliver av skämt, kommer från honom bud.
Källa: Kerstin Beimel