Pontus De la Gardie
Fransk kondottiär, militär, friherre, riksråd, hovmästare, riddare.. Blev högst 65 år.
Född: | 1520 Languedoc, Frankrike. [1] | C J Gardberg - Tre Katarinor på Åbo slott anger att Pontus var född senast 1530. |
Död: | 1585-11-05 Narva, Estland. [1] | |
Vigsel: | 1580-02-15 Vadstena slott (E). [2] | Biographiskt lexicon band 1-20 - utgivet i Uppsala 1852 uppger att vigseln ägde rum 14 januari 1580. |
Noteringar
De la Gardie, Pontus, 1520-1585, krigare, friherre, riksråd. Fadern, Jacques Scorperier var köpman i den franska staden Caunes nära Carcasonne och gränsen mot Spanien. Sitt nya namn hämtade den företagsamme köpmanssonen Pontus från en egendom i närheten, La Gardie.
Pontus var född i det sydfranska landskapet Languedoc och var munk i ett franskt kloster. Föräldrarna hade bestämt att Pontus skulle leva klosterliv och han fick sin uppfostran i Montlieu, i stiftet Carcassonne.
Kärlek till krig och ära gjorde att Pontus bytte den planerade tonsuren mot en hjälm och radbandet mot ett svärd. Han deltog i sitt första fälttåg under marskalk Brissae i Piemont och deltog sedan i flera av de europeiska ländernas strider - i Skottland landsteg han med de trupper, som Henrik II sände dit för att stödja Maria av Guise. Efter freden i Chateau Cambresis tog Pontus tjänst i Danmark, där han fick i uppdrag att förstärka besättningen i det av svenskarna hotade Varberg.
Därefter kom Pontus i tjänst för Erik XIV och han fanns i svensk tjänst från 1565; han var i dansk sold i nordiska sjuårskriget men blivit krigsfånge när svenskarna erövrade Varberg 1565, och som var vanligt vid denna tid bytte han sida utan betänkligheter och gjorde en lysande karriär i Sverige.
De la Gardie satsade på hertigarna i deras uppror mot Erik XIV, och blev så en av Johan III:s betrodda medhjälpare. Han blev friherre 1571 och fick då gården Ekholmen utanför Enköping.
Pontus utförde bl.a. flera viktiga diplomatiska uppdrag och var i början av 1580-talet ledare för den svenska krigföringen mot Ryssland. 1580 intog hans trupper Kexholm och året därpå stormades Narva i Estland.
Med sin lysande militära begåvning spelade de la Gardie en viktig roll för uppbyggnaden av det svenska Östersjöväldet. Han vann ryktbarhet som befälhavare över de svenska trupperna i Finland i kriget mot tsar Ivan den förskräcklige.
Efter förhandlingar i Pliusa om stillestånd i kriget 1585 färdades Pontus och 17 andra passagerare med båt till Narva den 5 november. Båten kantrade och den giktbrutne krigsöversten drunknade i floden Narovas kalla vatten, strax utanför Narva.
Pontus de la Gardie var gift med Johan III:s utomäktenskapliga dotter Sofia Gyllenhielm. Mitt under vigselakten på nyåret 1580 i Vadstena klosterkyrka störtade en läktare ned och krossade många gäster, vilket trogna lutheraner såg som ett Guds straff, eftersom vigseln skedde efter katolsk ritual i närvaro av jesuitordens höge sekreterare Antonio Possevino.
Personhistoria
Källor
[1] | Lars Ericson - Johan III |
| |
| |
[2] | Johan III: En biografi |
| |
| |
[3] | Lars-Olof Larsson - Arvet efter Gustav Vasa |
| |
| |
[4] | C J Gardberg - Tre Katarinor på Åbo slott |
| |
|
|
Pontus de la Gardie 1520-1585 |
|