Knut Hand (Håkansson)

Barn med Märta Arvidsdotter (Drake) (- 1606)

Noteringar

Stupade i slaget vid Axtorna 20 okt 1565, Hövitsman för en fänika västgötaknektar 23 sept 55—sommaren 56, fogde i Sunnerbo 15 sept 56—10 dec 58, innehade olika militära befäl 63—65.

Under ryska kriget opererade K H från jan 1556 först i s Finland och beordrades därefter till Viborg. Redan på sommaren avlöstes han och återvände till Sverige. I Sunnerbo handhade han en gränsfogdes mångskiftande uppgifter men utsattes snart för misstanke att vara inblandad i intriger mot Gustav I och avkopplades. Hans namn under trohetsförsäkringen till denne 1560 tyder på att förbindelserna åter var goda.

I Erik XIV:s tjänst gjorde K H en betydande militär insats på olika fronter under Nordiska sjuårskriget. I nov 1563 fick han order att med tre fanor och två fänikor försvara västgötagränsen mot befarade danska anfall och att om möjligt tränga in i Halland, där han plundrade i jan 1564. Ännu våren s å var han, närmast under Gustav Olofsson (Stenbock), kvar i Västergötland men beordrades på sommaren till Småland för att bistå Charles de Mornay att möta Daniel Rantzaus angrepp. Han måste i slutet av juli retirera för en dansk attack vid Tofta bro. Senare på året deltog han i kungens härjningståg till Blekinge och förlades en tid med en truppstyrka i landskapet, varifrån han dock på hösten måste dra sig tillbaka till Kalmar.

På våren 1565 försvarade K H som fältmarskalk under fältöversten Nils Persson (Silfversparre) smålandsgränsen mot danskarna men fick i aug Eriks order att försöka avskära återtåget för Rantzau, som då fallit in i Västergötland. Som chef för ett detachement på fyra fanor och sju fänikor deltog han i erövringen av Varberg. Genom att förstöra bron över Ätran lyckades han därefter hindra Rantzaus tåg mot norr. Hans detachement förenades med huvudarmén kort före slaget vid Axtorna, där han stupade.

K H ägde jord i Västergötland och Småland. Han ärvde från sin mor Attorp i S Säms sn (Älvsb), som han gav sin maka i morgongåva. Kort före sin död fick han Hagelsrum i Målilla sn (Kalm) i frälsedonation. Hans genealogiska anteckningar är tryckta i PHT 1901 (jfr J E Almquist i SoH 1958—59). Hans gravsten i Gällstads kyrka (Älvsb) är av konsthistoriskt intresse.

sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/12580

Personhistoria