Carl Johan Dyfverman

Bildhuggare. Blev 47 år.

Äktenskap med Maria Johansdotter (1844 - 1927)

Noteringar

Dyfverman, Carl Johan, f. 18 febr. 1844 i Morlanda sn (Göt. o. B.), d. 10 jan. 1892 i Stockholm. Föräldrar: jord- och fiskearrendatorn Carl Magnus Dyfverman och Maria Elisabeth Johansdotter. Sjöman 1859; i snickarlära i Göteborg 1867; anställd hos ornamentsbildhuggaren H. Nerpin i Stockholm 1871; elev vid Tekniska skolan och Akademien för de fria konsterna; etablerad som självständig bildhuggare i Stockholm i slutet av 1870-talet; studieresa till Danmark, Tyskland, Frankrike och Belgien 1882–83. Iqml, 5:e storl., 1888; RVO i briljanter 1890.

G. 30 juli 1871 i Göteborg m. Maria Johansdotter, f. 14 juni 1844 i Karlsborg, d. 3 nov. 1927 i Stockholm, dotter av hemmansägaren Johannes Andersson och Stina Greta Hägerström.

Släkten Dyfverman säges ha inflyttat från Holland till Uddevalla 1808 med D: s farfar hattmakaren Hermanus Duyverman (f. 1778 i Utrecht, d. 1819). D. började sin bana som sjöman våren 1859, först som skeppskock och senare som lättmatros. Tidigt visade han anlag för träsnideri och kom vid tjugutre års ålder i snickarlära. i Göteborg. Redan 1870 utförde han på lediga stunder en skulpterad tavla av ek, föreställande hans fader vid tio års ålder i kamp med vargar under vaktandet av en fårahjord i Bohuslän. Arbetet säges ha blivit prisbelönat, och D. tillråddes att i Stockholm söka utveckla sina anlag genom studier vid Tekniska skolan och Konstakademien.
Under vistelsen i Göteborg kom han i beröring med missionären Peter Fjellstedt, och från denna tid daterar sig hans djupt religiösa inställning till både livet och konsten. Efter sitt giftermål 1871 överflyttade han till Stockholm, där han vann anställning hos ornamentsbildhuggaren H. Nerpin. Samtidigt deltog han i undervisningen vid Tekniska skolan och från 1873 — ehuru överårig — vid Konstakademien. Som fd. elev av Fritjof Kjellberg medverkade han i dennes arbete med den 1885 avtäckta statyn av Carl von Linné i Humlegården. Till följd av Kjellbergs sjukdom under denna tid utfördes emellertid arbetet till största delen av D.

I varje fall äro två av de fyra allegoriska kvinnofigurerna på postamentet samt relief plattorna helt och hållet D:s eget verk. I slutet av 1870-talet etablerade han sig som självständig bildhuggare i Stockholm. Från 1880 hade han sin ateljé i Skogshyddan i Sundbyberg. Åren 1882–83 företog han tillsammans med arkitekten Johan Laurentz en studieresa, som gick över Danmark och Tyskland till Frankrike samt över Belgien åter till hemlandet.

Källa:sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/17753

Personhistoria

Källor