Eric Otto Gunnarsson Virgin

Jur kand, Ambassadör. Blev 84 år.

Sambo med Gitt Margareta Elisabet Cassel (1927 - )

Noteringar

Virgin var son till överste Gunnar Virgin och Elsie Ramel (faster till Povel Ramel[5]). Han blev reservofficer 1941, tog en juris kandidatexamen 1942 och fick samma år anställning på Utrikesdepartementet (UD). Han tjänstgjorde i New York 1943, Washington, D.C. 1945, på Finansdepartementet 1947-1949, blev förste kanslisekreterare 1949, förste sekreterare vid UD 1950, byråchef där 1955, ambassadråd i Rom 1957-1962, Sveriges ständige representant på svenska FN-representationen i New York 1962-1963, chef för UD:s rapportsekretariat 1963-1965 och fick 1965-1966 tjänst som utrikesråd på UD:s förhandlingsgrupp i Stockholm. Han var därefter envoyé i Pretoria, Gaborone, Maseru 1966-1970, Bangkok, Kuala Lumpur, Singapore, Rangoon och Vientiane 1970-1976, Östberlin 1976-1982, finanpolitisk förhandlare vid UD 1982-1983 samt ambassadör i Rom och Malta 1983-1986. Han var konsult för FFV International 1986, ordförande i Svenska museivänföreningen, Föreningen Östasiatiska Museets Vänner och Svenska kommittén Pro Venezia.[6]

Han gifte sig den 19 maj 1951[4] med Gitt Cassel (född 1927), dotter till bruksdisponent Fredrik Cassel och Margareta Cassel, född Lindforss.[6]

1 ^ [a b] Svea artilleriregementes församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0005J/C/8 (1895-1927), bildid: 00025513_00059, sida 55, födelse- och dopbok, läst: 3 maj 2019

2^ [a b c] SvenskaGravar.se, omnämnd som: Virgin, Erik Otto Gunnarsson, läs online, läst: 3 maj 2019

3 ^ Szabad, Carl, red (2003). Sveriges befolkning 1970 (Version 1.04). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. Libris länk. ISBN 91-87676-31-1

4 ^ [a b] Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris länk. ISBN 978-91-87676-59-8

5 ^ ref pos 26.15 på: Intervju med Povel Ramel

6 ^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 1200-1201. Libris länk. ISBN 91-1-914072-X

7 ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 195

sv.wikipedia.org/wiki/Eric_Virgin_(diplomat)

Personhistoria

Källor