Johannes (Jöns) Steuchius (Steuch)

Ärkebiskop 1730-1742. Blev 66 år.

Äktenskap med Elisabet Spegel (1688 - 1720)

Noteringar

Levnadsbeskrivning

Magister 1700 i Uppsala (C) [2] .
Professor i metafysik 1702 i Lund (M) [2] .
Biskop 1730 i Linköping (E) [2] .
Ärkebiskop 1730-1742 i Uppsala (C) [2] .
Riksdagsman [2] .

Johannes Jöns Steuchius är maken till sexmänning till en ana av den 9:e generationen till Lars Ohlsson.

Johannes Steuchius var son till Mattias Steuchius, som var hans företrädare som ärkebiskop, och ärkebiskopsdottern Anna Tersera, dotter till Johannes Terserus, båda föräldrarna härstammande från den så kallade Bureätten. Efter studier i Härnösand blev han 1692 inskriven vid Uppsala universitet, och 1695 vid Lunds universitet där fadern året innan blivit biskop. Steuchius blev magister i Uppsala 1700 och året därpå docent. Han begav sig sedan på perigrination i Tyskland, Frankrike, England och Holland. Vid hemkomsten fick han en docentur i filosofi i Uppsala, men redan året därpå, 1701, tog han anställning som professor och bibliotekarie vid Lunds universitet, och 1703 blev han föreståndare för ett studenthem.

1707 återvände han till Uppsala så han utsågs till professor i metafysik och logik samt extra ordinarie professor i teologi där. Han prästvigdes 1709, och blev ett år senare professor i moral. År 1711 blev hans svärfader Haquin Spegel ärkebiskop. Hans far Mattias Steuchius, som 1714 blivit ärkebiskop, promoverade honom till teologie doktor 1719, och han fick samma år Näs som prebendepastorat. I egenskap av professor presiderade han över ett stort antal avhandlingar, varav flera handlade om landskapen Gästrikland, Gotland, Skara, Uppland, eller handlade om etnicitet.

När han var teologie professor handlade flera avhandlingar om teologi, något som inte alltid behövde vara fallet. Steuchius lämnade det akademiska livet 1723, när han utnämndes till superintendent i Karlstad stift. Där lät han uppföra domkyrkan. 1730 utnämndes han till biskop över Linköpings stift, men hann inte tillträda posten eftersom han blev vald till sin faders efterträdare som ärkebiskop samma år. Därmed blev han också prästståndets talman i riksdagen och prokansler för Uppsala universitet.

Han adlades vid Ulrika Eleonoras kröning jämte sina syskon för faderns förtjänster år 1719, under namnet Steuch, men bibehöll till ofrälse efternamn eftersom han kvarblev i kyrkans. Steuchius tog dock introduktion på Sveriges riddarhus. Under Johannes Steuchius tid som ärkebiskop fördes en tämligen strikt ortodox hållning inom kyrkan, då han lät införa en lag om ingripande vid blotta misstanken om att någon annan religion utövades än den svenska, en lag som försökte motarbeta radikalpietismen. Detta är den strängaste religionslagstiftning Sverige har haft. Såsom talman för prästeståndet fick han prästerna att ta parti för Arvid Horn och var ledare för mössfraktionen.
Steuchius lät också ombygga ärkebiskopshuset i Uppsala. Steuch gifte sig 1705 med Ulrica Spegel (död 1720) som var dotter till ärkebiskop Haquin Spegel och Anna Schultin. Han gifte om sig 1724 Ulrica Eleonora Franc, dotter till landshövdingen i Södermanlands län Peder Franc och Catharina Oljeqvist. Båda hustruarna hade adlats för sina fäders förtjänster, men ätten Spegel introducerades inte eftersom den bara bestod av kvinnor. Av de åtta barnen som föddes i första äktenskapet, överlevde tre spädbarnsåren varav den ende sonen Mattias dog trettonårig i Uppsala. Endast en dotter gifte sig, med Tersmeden och Wattrang. I andra äktenskapet föddes endast en son, kammarherren Jöns Steuch

Källa: Wikipedia

[2] Wikipedia

Personhistoria

Källor