Erlandus Brodderi Dryselius

Kyrkoherde, Hovpredikant, Häradsprost,. Blev ca 67 år.

Barn med Rebecka Korp (- 1708)

Sambo med Catharina Ljungberg (1652 - 1690)

Sambo med Catharina Billing (- 1692)

Noteringar

Ref.: www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17668

Biografi':

Han fick också barnen Catharina, Elisabeth, Christina och Abraham med sin första fru, inga barn med Catharina Billing som dog efter kort äktenskap och med tredje frun Rebecka Korp fick han Andreas, Sara Maria och Helena. Skolgång i Växjö 1655, student i Rostock, Wittenberg och Jena samt 1664 i Uppsala, disputation 1672 och i Wittenberg 1673 två gånger. Han blev s.å. magister i Uppsala.

Prästvigdes i Uppsala 1675 9/2 av biskop Lithman i Strängnäs, hovpredik. hos änkedrottn. Hedvig Eleonora s.å. Tjänstgjorde som sådan hos prinsessan Juliana av Hessen-Eschwegen på Rävnäs.

Kyrkoherde i Sorunda (E-län) 1676 5/9, tilltr. 1678. Preses vid prästmötet i Strängnäs 1681 (de sacra coena), riksdagsman 1682 (som sådan medlem av den stora kommission, som hade att granska förmyndarstyrelsens Förvaltning. Kyrkoherde i Jönköping 1687 9/12, där han tillträdde 1689, häradsprost 1687, riksdagsman 1697 (som sådan ledamot av sekreta utskottet och bankoverket).

Referenser: Eckl. saml. RA:Fors, Jönköping. Se arkivet. - Infofil td40-218.txt. D:s' fader hade ämnat honom till bonde, men socknens kyrkoherde upptäckte hans begåvning och genomdrev, att han sattes i skola. Som student åtnjöt han under sin andra utlandsresa understöd av änkedrottningen Hedvig Eleonora med 20 tunnor spannmål i tre års tid. Hon omfattade honom med synnerligen stor välvilja, och dä han 1675 hade för avsikt att ingå äktenskap, skrev hon ett rekommendationsbrev till biskop Scarinius i Växjö. Någon befordran i stiftet erhöll han dock ej, men genom änkedrottningens förord utnämndes han följande år av konungen till kh. i Sorunda. Här blev han väl mottagen. Församlingsborna mö0tte honom flera mil från prästgården och ledsagade honom till hans nya hem, som genom deras försorg redan var försett med boskap och matvaror. Som kh. här tog D. sig med stort intresse an den 24-årige uppbördsmannen, Kristofer Polhammar (Polhem). I 7 månader vandrade denne oförtrutet den 3/4 mil långa vägen mellan Fällnäs och Sorunda prästgård, ofta i regn och oväder, för att av den lärde kyrkoherden undervisas och förberedas till Uppsala akademi, dit han efter slutad kurs anlände, försedd med sin lärares anbefallningsbrev till professorn i matematik Anders Spole. När Jönköpings pastorat blev ledigt, sökte D. detsamma, därvid åberopande, att han varit präst vid Rävsnäs, varför han trodde sig äga samma rätt som hov- och gardespredikanterna att söka utom stiftet. Han blev väl mottagen i församlingen, där han 1/12 1688 ledde sitt första sammanträde med kyrkorådet. D. var en god predikant och framstående teolog. Sitt rika historiska vetande använde han i sina predikningar, där han ofta gjorde hänvisningar till hävderna, framför allt till gamla testamentet. Han arbetade ivrigt för barnundervisningen såväl i församlingen som i kontraktet. Där förut blott ett fåtal kunde läsa i bok, åstadkom hans bemödande, att snart de flesta 10 á 12 års barn kunde läsa "berömmeligen" och svara på katekesfrågor. Liksom Joh. Baazius var D. en intresserad forskare och outtröttlig författare. Under hans tid fick staden sin förste boktryckare, och av den fördel, som härigenom bereddes honom, begagnade han sig av flitigt. För utgivande av sin kyrkohistoria över nya testamentet erhöll hann ett understöd av 3 karoliner från envar av .de förmögnare moderkyrkorna i riket, mot det att vederbörande kyrka erhöll ett exemplar av boken.-- Om D. genom trägen verksamhet som skriftställare inhöstade en viss berömmelse, så skördade han ej därpå någon ekonomisk vinning. 1690 anhöll landshövding Erik Dahlberg att D. skulle få åtnjuta en hans företrädare beviljad låneförbättring, bestående av "taxen och gärden av de ograverade pastoraten i Tveta härad". -- Trots landshövdingens enträgna begäran och framhållande av D:s förtjänster beiljades icke framställningen --D. led de sista åren av sjuklighet, för vilken han sökte bot vid hälsobrunnar. -- Hans dotter Elisabet och även efterträdaren och svärsonen Theodorus Junbeck hjälpte honom under de sista svåra åren.Referenser: Ur Jönköpings stifts herdaminne s. 20 o.f. Jönköpings pastorat.

Bonde Höslängae av sin kyrkohistoria över nya testamentet erhöll hann ett understöd av 3 karoliner från envar av .de förmögnare moderkyrkorna i riket, mot det att vederbörande kyrka erhöll ett exemplar av boken.-- Om D. genom trägen verksamhet som skriftställare inhöstade en viss berömmelse, så skördade han ej därpå någon ekonomisk vinning. 1690 anhöll landshövding Erik Dahlberg att D. skulle få åtnjuta en hans företrädare beviljad låneförbättring, bestående av "taxen och gärden av de ograverade pastoraten i Tveta härad". -- Trots landshövdingens enträgna begäran och framhållande av D:s förtjänster beiljades icke framställningen --D. led de sista åren av sjuklighet, för vilken han sökte bot vid hälsobrunnar. -- Hans dotter Elisabet och även efterträdaren och svärsonen Theodorus Junbeck hjälpte honom under de sista svåra åren.Referenser: Ur Jönköpings stifts herdaminne s. 20 o.f. Jönköpings pstorat.

Magnus Erlandus Dryselius

Inledning

Erlandus var son till bonden Brodde Tuvesson och hans hustru Kirstin Erlandsdotter. Han föddes 1641 och avled 24 april 1708. Enligt vissa uppgifter var hans namn Erland Benedikt Dryselius

Tre gånger hann han gifta sig. Första äktenskapet var med Catharina Ljungberg och andra med Catharina Billing. Tredje och sista frun hette Rebecka Korp. I det sista äktenskapet föddes bl a sonen Andreas och det är genom honom som namnet Dryselius fortlevt.

Med sin första fru, Catharina Ljungberg, fick han fem barn:

Ulrika Margareta, gift med Theodorus Junbeck.
Catharina, gift med O. Hellichius och sedan med J.N. Sundius.
Christina, gift med O. Fornander.
Elisabet, gift med P. Ulmgren.
Abraham, som avled i Ukraina.
Äktenskapet med Catharina Billing varade endast några år och var barnlöst.

Rebecka Korp var dotter till notarius och actuarius vid Kongl. Götha hovrätt, Anders Olausson. Hon fick tre barn med Erlandus:

Andreas, gift med Sigrid Helena Stass.
Sara Maria, gift med Bengt Bergius.
Helena.
Erlandus Dryselius hade flera sysslor under sin livstid; han var magister, hovpredikant, riksdagsman, häradsprost och kyrkoherde.

Utbildning

Skolgången påbörjades i Växjö skola och inkluderade gymnasium 1655-1661. Därefter studerade han i Rostock, Wittenberg och Jena mellan 1662 och 1664. 1664 var han student vid Uppsala universitet och disputerade där 1672 (de vario sepeliendi ritu: Pres. P.Ljung). Studerade sedan åter i Wittenberg och disputerade där 1673 (harmonium mosaico - evengelicam dictorum Gen. III :9 et Exod. V:21) och pro gradu samma år (lineamenta gloriae suecanae, s. Discert brevis de rebus a suecis gothisque praeclare gestis).

Några årtal

Magister 1673.
Prästvigd i Uppsala 9 febr. 1675 av biskop Lithman i Strängnäs.
Hovpredikant hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1675. Hovpredikant hos prinsessan Juliana av Hessen-Eschewegen som då residerade på Rävsnäs.
Kyrkoherde i Sorunda den 5 sept. 1676, tillträdde 1678.
Riksdagsman 1682.
Kyrkoherde i Jönköping 1687.
Häradsprost i Tveta härad 1687.
Riksdagsman för andra gången 1697, ledamot av secreta utskottet och bancoverket.
Övrigt

Erlandus studiebegåvning upptäcktes av kyrkoherden i Ljungby som genomdrev att Erlandus sattes i Växjö skola. Under sina utlandsstudier åtnjöt han underhåll av änkedrottningen på 20 tunnor spannmål under tre år. Erlandus tid i Sorunda vitsordas som sällsynt lycklig och nitisk.

På ett bondegästabud träffade han dåvarande inspektorn på Fållnäs, Christoffer Pålhammar (senare adlad Polhem), som anförtrodde Erlandus sina framtidsplaner. Han åtog sig Pålhammars undervisning och i 7 månader gick denne den 3/4 mil långa vägen mellan Fållnäs och Sorunda prästgård för att undervisas av den lärde kyrkoherden och förberedas till Uppsala academi.

Erlandus var en god predikant och framstående teolog och efter sin tids måttstock en lärd man; särskilt väl bevandrad i historia. Han predikade med kraft och eftertryck men i allmänhet tyngdes hans predikningar av alltför många och tröttande hänvisningar; framför allt till gamla testamentet och svensk historia så att de understundom fick karaktär av anekdotpredikan. Han verkade för barnundervisningens förbättrande och snart kunde de flesta 10 á 12 års barn i häradet läsa "berömmeligen" och svara på katekesfrågor.

Erlandus var en ivrig forskare och outtröttlig författare. I hans verk växlar enligt dåtidens vetenskapliga ståndpunkter djupsinniga tankar med naiva påståenden. Han fick viss berömmelse genom sitt författande men det gav ej någon ekonomisk vinning. År 1690 anhöll landshövdingen Erik Dahlberg att Dryselius skulle få löneförbättring bestående av "taxen och gärden av de ograverade pastoraten i Tveta härad". Dahlberg anför att Dryselius är "en berömmelig och exemplar man både i lärdom och leverne, sitter här uti ett slätt tillstånd med många små barn att försörja, och dess inkomster taga dagligen av och förminskas medelst borgerskapets fattigdom".

Erlandus led under sina sista år av sjuklighet för vilket han sökte bot vid hälsobrunnar. "Dryselius har förfriskat sig som en örn vid Medevi" skriver Johannes Ulmstedt i Svartorp den 1/8 1706.

Erlandus Dryselius porträtt skall visa honom vid 67 års ålder.

Författarskapet

Erlandus författarskap omfattar ett antal böcker, bl a Korrt och enfaldig Kyrkiohistoria öfver Gamla och Nya Testamentet samt mer än etthundrasjuttio predikningar. Ovan nämnda Kyrkiohistoria är förmodligen hans mest kända verk.

Ett historiskt verk över det turkiska riket, Luna Turcica, med flera träsnitt skildrar turkarna som grymma tyranner men ger också en saklig skildring av deras samhällsskick. Erlandus beskrivning av det turkiska väldet är enligt dagens mått oerhört fördomsfullt men sett ur dåtida perpektiv var det tämligen vidsynt.

Erlandus biografi

Lineamenta gloriæ Svecicæ (1673)
Monarch-Spegel om the 4 Monarchier ifrån Nimrod till Kejser Leopold (1691)
Luna Turcica Eller Turkeske Måne, Anwijsandes lika som uti en Spegel Det Mahometiske wanskelige Regementet, fördelter uti Fyra Qwarter eller Böcker (1694).
* Boken om Turckarnes Härkomst, Förföraren Mahometh, dess falska Religion och Endalycht, samt dess effterfölliande Regenter af Saracenern, Tattare och Turckar
* Boken om Turckarnes Regenter oc Bedriffter ifrån Sultan Ottoman til den Turckeske Keisaren Mahometh IV
* Boken om Mahometh IV och hwad passeradt är in til Åhr 1688
* Boken om Turckarnes allmenna Lefwerne, Rättegångs Processer, Handel och Wandel, Scholer, Kyrckior etc. oc sidst om de Fångne Christnas Tilstånd och Träldom : af åtskillige Trowärdige HistorieSkrifware, uppå wårdt Swensko Tungomål sammanfattade ... Jönköping 1694
Korrt och enfaldig Kyrckiohistoria 1–2 (1704–1708)
* Gamla testamentet (1704)
* Nya Testamentet (1708)

Personhistoria

Källor