Släkten Feuk

Feuk (uttalas: fök), skånsk släkt. Släktens ursprung, som i äldre litteratur (Sjöström) är oriktigt angiven, klarlades genom forskningar i Kristianstads stadsarkiv av Ossian F: s (se nedan s. 772) dotterson byrådirektör Bengt Hjelmqvist. Släkten härstammar från guldsmeden i Åhus i det då danska Skåne Hans Föck (d. mellan 1616 och 1619; 1573 nämnes i Åhus »Jörgenn Guldsmidtt», som möjligen — med tanke på Hans Föcks yrke samt hans sons yrke och dopnamn — kan ha varit H. Föcks fader, ehuru strikt bevisning saknas) . Dennes son Jörgen Hansen Föck (d. 1670) var guldsmed i Kristianstad. Jörgens son Hans Jöransson Föck, Feuchius eller Feuk (f. 1641, d. 1709) var kyrkoherde i Norra Åkarp och Vittsjö (Krist.). Ett epitafium med avbildning av honom och hela hans familj finnes i Norra Åkarps kyrka. Två hans söner bildade var sin släktgren.

1. Äldre grenen Feuk. Kyrkoherden Hans Jöransson Föcks äldste son Lars Feuk (f. 1673, d. 1715) blev student i Lund 1689 (Laurentius Föch), disputerade pro gradu 1697 och blev fil. magister där 1698. Han blev kyrkoherde i Hyby (Malm.) 1698. Hans efterträdare prosten F. Svanander har givit en ganska ingående biografisk skildring av L. F. — »en av de tidigaste riktigt individuella personteckningar», som finnas från Lunds stift (Carlquist, 2:5, s. 60). Svanander skildrar honom som aktad och åtlydd men mera fruktad än älskad och alltför mycket vän av trätor. Han var g.m. sin företrädares dotter Helena Wising (av släkt från Visingsö). Tretton barn till dem äro kända, därav bl. a.: Gustaf F. (f. 1700, d. 26 febr. 1770 i Kristianstad), mantalskommissarie i Villands, Gärds och Albo härad, kyrkoföreståndare och stadskassör i Kristianstad (Lindberg, s. 356); Jöran (Georg) F. (f. 1703, d. 1741), tullskrivare och handlande i Uddevalla; Hans (Johan) F. (f. 1705, d. 1743 i Önnestad), mantalskommissarie i östra och Västra Göinge härad 1728, häradsskrivare 1731 samt kyrkoinspektor i Östra Göinge, Villands och Gärds härad 1739; Ivar F. (synes ha skrivit sig Edvard) (f. 1710, d. 1757 i Lund), frälseinspektor på Alnarp, sedermera arrendator av Värpinge och Klostergården, slutl. gästgivare i Lund, där hans änka Dorothea Lindschoug hade kvar gästgiveriet till hösten 1758 (Sjöström, 1897, s. 195 f.).

Den fortlevande äldre grenen stammar från den nämnde Gustaf F. (d. 1770), som i två giften hade tillsammans fyra söner, som nådde mogen ålder, nämligen: (i första giftet m. Anna Petronella Appelberg) sönerna Lars F. (f. 1732, d. 1797), komminister och klockare i Nosaby (Krist.), samt hovrättskommissarien Petter F. (f. 1733, d. 1816 i Kristianstad); vidare (i andra giftet m. Benedicta Weibull) sönerna med. doktorn Samuel F. (f. 1740, d. 1824), stads-fysikus i Malmö, och Johannes F. (f. 1748, d. 1823), handlande och tullnär i Kristianstad (Lindberg, s. 356).

Komministern i Nosaby Lars F. (se ovan) ärvde en rätt stor förmögenhet och sökte ej någon befordran. Han skaffade sig ett stort bibliotek. Han hade med sin andra hustru Brita Catharina Lycka sonen Gustaf F. (f. 1776, d. 1850), som prästvigdes 1801 och blev stadskomminister i Kristianstad och kyrkoherde i Nosaby 1819 samt i Oppmanna och Vånga (Krist.) 1836 (tilltr. 1839), prost 1830; om honom jfr även nedan s. 773 f. Han äktade 1810 Johanna Carolina Callerholm (dotter av en borgmästare i Kristianstad och syster till den adlade översten Jonas Gustaf af Callerholm). Deras tre söner blevo var på sitt sätt kända män: a) Lars F. (F. 1), kyrkoherde i Gustav, skriftställare under pseudonymen »Larifari»; b) Carl Gustaf Theodor F. (se här nedan); samt c) Gustaf Adolf F. (F. 2), kyrkoherde i Västra Ingelstad och Östra Grevie men mest känd som sångare i Otto Lindblads krets.

Den nämnde Carl Gustaf T. F. (f. 1814, d. 1889) tog medikofilen i Lund 1841, var tf. lärare i levande språk vid krigsskolan på Karlberg 1850—56, blev telegrafassistent i Stockholm 1856 och telegrafkommissarie i Karlshamn 1859 (avsked 1882). Han dog ogift i Karlshamn. Han skrev sånger och tonsatte dem, men sålde sina flesta kompositioner till J. P. Cronhamn, varför de kommit att gå i dennes namn; härom uppstod strid, som refereras hos Sjöström (1897, s. 694). Efter C. G. F: s död utgav brodern Lars F. 1890 dikt- och sångsamlingen »Lyran på sångarens graf».

Lars F:s (d. 1903), »Larifaris», ende son var majoren Gustaf Georg F. (f. 1841, d. 1907). Kyrkoherden G. A. F. (F. 2) var fader till praktiserande läkaren i Stockholm med. lic. Gustaf Adolf F. (f. 1884, d. 1968), vars hustru Tora F., född Höjer (f. 1890, d. 1971), är känd som författarinna (jfr Vem är det, 1955). Hon har utgivit sångsamlingar och romaner. Doktor G. A. F. har verksamt bidragit till utforskning av släkten F: s genealogi och innehar ett släktarkiv.

2. Yngre grenen Feuk. Kyrkoherden Hans Jöransson Föcks yngre son Olof Feuk (f. 1676, d. 1739) var kyrkoinspektor i Villands m.fl. härader och äktade 1713 Maria Juliana Eklund. Deras ene son Mathias Ivar F. (f. 1730, d. 1787) blev komminister i Frenninge och Vollsjö (Malm.). En av dennes söner Per F. (f. 1777, d. 1838) var klockare i Lövestad (Malm.) och hade fem söner, som alla bildade släktgrenar (se Sv. släktkalendern 1930). Mest känd är äldsta grenen, som stammar från Per F: s äldste son kronolänsmannen i Färs härads norra distrikt Mathias Edvard F. (f. 1800, d. 8 jan. 1881 i Östra Kärrstorp). Han var gift tvenne gånger, andra gången med Elisabeth Malmros (f. 1811, d. 1879), dotter av hovkamreraren Haqvin Malmros och Fredrika Elisabeth Frick. Av barnen i sistnämnda gifte märkes Haqvin Axel Ossian F. (f. 1841, d. 1930), som var direktör för Råby räddningsinstitut vid Lund 1883— 1912; Iqml 1912. Dessa 30 år ledde Ossian F., som förut varit känd som framstående lantbrukare och lärare vid Orups lantbruksskola, med kraftfull hand institutets öden, som pedagog sträng, omutligt rättvis och respekterad. På hans förslag inköpte institutet egendomarna Mossarp och Löddesborg (Ekelin, s. 74 f.). Ossian F., som 1880 till sig själv inköpte egendomen Carlsnäs vid Nydalakloster i Småland, hade med Amanda Malmberg åtta barn, som nådde mogen ålder, bland dem: Elisabeth F. (f. 1868, d. 1958), författarinna av bl.a. barnböcker, g.m. språkmannen och litteraturhistorikern professor A. Theodor Hjelmqvist i Lund; folkhögskolerektorn Mathias (Mats) F. (F. 3); och Johan F. (f. 1889), fil. doktor i Lund 1916 (avh. »Sverige på kongressen i Wien 1814—1815»), ordinarie lärare vid Blekinge läns folkhögskola i Bräkne-Hoby 1915—54 och dess rektor 1930—54 samt red. av Tidskrift för svenska folkhögskolan 1920— 49; led. av kyrkomötena 1925 och 1926. Han utgav 1944 historiken »Blekinge läns folkhögskola 1869—1944». Rektor J. F. äger och bebor nu Carlsnäs (jfr ovan); om honom jfr Sv. män o. kvinnor, 2. Om det hos honom förvarade biskop V. Faxes arkiv, se ovan s. 416.

Författare
Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur
Källor: Samlingar om släkten F. hos doktor G. A. Feuk och byrådirektör Bengt Hjelmqvist, Stockholm. — G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne, 2:2 (1948), s. 340 ff. (G. A. F., t 1907), 2:3 (1951), s. 538—542 (Larifari), och 2:5 (1954), s. 58—62 (Lars F., f 1715); S. Cavallin, Lunds stifts herdaminne, 1 (1854), s. 352 ff. (Lars F., f 1715), 4 (1857), s. 360 (Hans J:son Föck), 5 (1858), s. 72 (G. F., f 1850), s. 424 (G. A. F., f 1907), s. 174 (Larifari), s. 445 f. (Lars F., { 1797), s. 443 (M. F., f 1787); O. Ekelin, Råby räddningsinstitut… 1838—1928 (1928), s. 74 f. (Ossian F.); O. Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719—1917 (1919; flera släktmedl.); C. Sjöström, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682—1832) (1897); dens., Skånska nationen 1833—1889 (1904); dens., Blekingska nationen 1697—1900 (1901); Svenska släktkalendern, 10, 1930, utg. av G. Elgenstierna; [V. örnberg], Svensk slägt-kalender, 1, 1885 (1884). — Meddel. av doktor G. A. Feuk och byrådirektör B. Hjelmqvist.

Källa: Feuk, släkt, urn:sbl:15304, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2018-02-19.

Nils Börje Gustafsson kommer in i den yngre grenen av släkten Feuk