Katarina Gustavsdotter Vasa

Katarina Vasa, född 6 juni 1539 i Stockholm, död 21 december 1610 i Berum, Ostfriesland[6], var en svensk prinsessa, dotter till kung Gustav Vasa och drottning Margareta Leijonhufvud. Hon var politiskt aktiv i Ostfriesland som grevinna mellan 1561 och 1599. Mellan 1599 och 1610 regerade hon Berum och Norden, som egentligen endast skulle ha varit hennes livgeding, som autonom länstagare.

Katarina blev under sin uppväxt omhändertagen av personalen i den sk “Barnastugan”, där Birgitta Lass Andersson, den adliga änkan Ingrid Amundsdotter och moderns fränka “Jungfru Margareta” uppges ha haft det dagliga ansvaret, medan mormodern Ebba Eriksdotter (Vasa) åtminstone under föräldrarnas frånvaro hade det överordnade ansvaret.[7] Medan det finns efterlämnade beskrivningar av hennes bröderns undervisning, finns det endast indirekta upplysningar om Gustav Vasas döttrars bildning. Som prinsessor under renässansen var deras roll att gynna sitt hemland utomlands som ambassadörer och diplomater genom att ingå dynastiska äktenskap, och Katarina bör liksom sina systrar ha fått lära sig att tala tyska, sköta ett hushåll, dansa och spela musik och uppträda i offentliga sammanhang.[7]

Efter moderns död 1551 placerades hon under vård av Kristina Gyllenstierna och därefter sina mostrar Kung Märta och Brita Eriksdotter Leijonhufvud innan fadern gifte om sig med Katarina Stenbock.

År 1556 fick Katarina, liksom sina systrar, sitt porträtt målat, dikter som hyllades hennes dygder skrivna av hovpoeten Henricus Mollerus och försågs med en hemgift på 100.000 daler för att lanseras på den politiska äktenskapsmarknaden. Redan i Brömsebro 1541 hade det framlagts förslag på att hon skulle gifta sig med Danmarks tronföljare, men förslaget hade aldrig realiserats.

Katarina gifte sig med greve Edzard II av Ostfriesland (24 juni 1532–1 september 1599). Äktenskapet mellan Katarina och Edzard arrangerades av politiska skäl. Ostfriesland var en strategisk allierad mot Danmark. Hamnstaden i Ostfriesland, Emden, var en viktig handelsstad som konkurrerade med Lübeck, och ett handelstraktat skulle bryta Hansans makt över den svenska handeln. Gustav Vasa sände 1556 ett sändebud till Ostfriesland med erbjudande om handelstraktat och en äktenskapsallians. Sändebudet medförde ett porträtt av Katarina. Handelstraktatet slöts 1557, och det beslöts att Edzard året därpå skulle resa till Sverige för att slutföra äktenskapsförhandlingarna.

I juli 1558 anlände Edzard till Stockholm. Han fick möta både Katarina och hennes syster Cecilia och valde ut Katarina. Förhandlingarna handlade bland annat om att Gustav Vasa förgäves ville förhindra att Edzards mor genomförde delningen av Ostfriesland mellan sina söner. Den 12 augusti 1558 undertecknades trolovningen. Katarina försäkrades ett underhåll, ett ståndsmässigt hov, livgedingen Berum och Norden som änkepension och en plats i en eventuell förmyndarregering om Edzard skulle avlida då deras arvtagare var omyndig. Edzard återvände till Sverige i augusti 1559, men bröllopet sköts upp flera gånger och det verkar som om Katarina själv arbetade på att skynda på förhandlingarna tills äktenskapskontraktet slutligen kunde undertecknas 29 september.

Bröllopet ägde rum den 1 oktober 1559 i Stockholm. I november 1559 begav sig brudparet från Stockholm för att resa till Ostfriesland. Med sig genom Sverige hade de ett större följe, med bland annat Katarinas yngre syster Cecilia Vasa och Edzards yngre bror Johan av Ostfriesland. Dessa unga tu hade funnit tycke för varandra och på uppehållet vid Vadstena slott orsakade de det så kallade Vadstenabullret. Förvecklingarna i samband med denna skandal ledde till att den nygifta Katarina tvangs stanna kvar i Sverige till början av 1561, innan avresan till Ostfriesland kunde äga rum. Katarina ingrep till Cecilias försvar då fadern ville konfiskera Cecilias smycken. Katarina och Edzard placerades i ett slags husarrest på Västerås slott. Katarina medlade och förhandlade med fadern, styvmodern Katarina Stenbock och brodern Erik för att få tillstånd att lämna landet och få sin svåger Johan frisläppt ur fängelset. På grund av hennes graviditet och förlossning och Gustav Vasas död, sköts hennes avresa upp ytterligare.

[6] Karin Tegenborg Falkdalen (2010). Vasadöttrarna (2). Falun: Historiska Media

[7] Tegenborg Falkdalen, Karin, Margareta Regina: vid Gustav Vasas sida : [en biografi över Margareta Leijonhufvud (1516-1551)], Setterblad, Stockholm, 2016