Pehr Teodor Winnberg – Arjeplogs lappskola
Under åren 1857-1875 var Per Theodor Vinnberg kyrkoherde i församlingen. Per Theodor Vinnberg var född den 25 december 1813, son till majoren Johan Ludvig Winnberg vid Jämtlands fältjägare och h. h. Inga Margareta Wasenius, prostdotter från Torp i Medelpad. Efter studier vid Frösö skola blev Per Theodor W. student i Uppsala år I836 och prästvigdes den 17 december I837· Efter prästerliga förordnanden på olika håll och sedan han avlagt examen i lapska språket blev han den I3 juni I854 utnämnd till kyrkoherde i Arjeplog. Denna tjänst tillträdde han den I maj I857 och samtidigt mottog han förordnande att vara vice skolmästare vid lappskolan. Winnberg erhöll år I875 transport till Arvidsjaurs pastorat. I Arvidsjaur verkade han till sin död den 12/r I887.
Den omständigheten att ordinarie skolmästaren bodde i Arvidsjaur -Fjellström var där bosatt på sitt hemman Nyborg invid kyrkan – och att kyrkoherden i Arjeplog, som åtminstone formellt var förordnad å tjänsten, icke hade intresse av skolbordet, bidrog att desorganisera lappskolans verksamhet vid denna tid. Innan Fjellström flyttade till Arvidsjaur sökte han förmå myndighetena att återlämna skolbordet till skolmästarens dispotion Han hade köpt några byggnader som Lindahl uppfört och ville att eckleslastikverket skulle inlösa dem, men domkapitlet kunde icke mot reglementets bestämmelser föreskriva detta. Vidare ansåg Fjellström sig berättigad att återfå vad han erlagt i arrende under den tid han förestått skolan, men. domkapitlet anvisade honom till kammarkollegium och länsstyrelse, vilka skött utarrenderingen Slutligen hemställde Fjellström att skolmästaren 1 Arjeplog måtte tillerkännas rätt att inneha bostället avgiftsfritt i likhet med alla andra skolmästare i Lappmarken.
Kammarkollegium motsatte sig alldeles Fjällströms begäran, 1864 års reglemente lämnade icke skolmästaren i arjeplog någon rättighet till bostället det borde därför utarrenderas. Landshövdingen ålades att ombesörja noggrann syn av bostället och tillsvidare utarandera det på ett år.
Nu ingrep domkapitlet och inlade den 30 mars 1859 protest å skolmästarens vägnar mot den ifrågasatt utarranderingen. Länshövdingen anmälde protesten till kammarkollegium som lämnade den utan avseende på följande grunder. Sedan skolan i Arjeplog genom brevet den 9 september I8I8 upphört och skolboendet utarrenderats för Lappmarks ecklesiastikfonds räkning, hade år I835 föreskrivits att uppbörden skulle ingå i specialräkenskaperna och såsom statsmedel levereras till vederbörande räntefri. Skolbordet hade därefter stått under kronans fria disposition och urarrenderats för statsverkets räkning. Det gällande reglementet för Lappmarkens ecklesiastikverk innehöll icke något annat berättigande för skolmästaren i Arjeplog än att åtnjuta fria husrum i skolhuset.
Domkapitlet vände sig till Kungl. Maj :t. Det vore obilligt, påpekade domkapitlet, att då de övriga skolmästartjänsterna inom Lappmarken ägde förmån av boställen den i Arjeplog skulle sakna en sådan förmån, synnerligt som skolmästaren där hade enahanda tjänsteåligganden som de övriga och i övrigt lika löneförmåner som de. Av ordalydelsen och meningen i reglementet framginge, att skolborden i Lappmarken mindre vore att anse som en löneförmån för skolmästaren än som ett i dessa på både befolkning och födoämnen fattiga trakter oundgängligt medel till frielevernas kosthåll. Domkapitlet begärde, att skolbordet skulle få samma ställning som före 1858 och skolmästaren således kunna övertaga och begagna det utan avgift.
Det allvarliga i situationen underströk domkapitlet genom följande påpekande: »Från Arjeplog hava skolbarnen måst hemförlovas till sina föräldrar, då ingen välfrejdad person i orten kunde åtaga sig dessa barns underhåll, så framt ej rättigheten till skolbordets begagnade medföljde». Kungl. Maj :t anbefallde omedelbart att arrendeauktionen skulle inställas och utlåtanden avges av kammarkollegium och statskontoret.
Kammarkollegium slog genast till reträtt. Godtagande de skäl som domkapitlet anfört tillstyrkte kollegiet framställningen. skolbordets upplåtande åt skolmästaren utan avgift innebure en högst ringa uppoffring för statsverket. Den årliga avkastningen utgjorde 1631 lispund hö och 50 lispund fisk men arrendeavgiften hade från skolans upphörande år 1858 till midfastan 1858 utgjort · 10 lispund hö om året och därefter 5o r dr rmt. Även statskontoret tillstyrkte domkapitlets framställning, men då frågan angick minskning i statsverkets inkomster och innebar användandet av en till kronan indragen lägenhet på annat sätt än nu ägde rum, ifrågasatte statskontoret om icke riksdagen borde höras.
Proposition avlämnades till 1859-6o års riksdag, varvid föreslogs att Arjeplogs skolbord måtte upplåtas åt »skoleläraren i Arjeplog>>. Den 14 april 186o lämnade Rikets Ständer bifall härtill, då »behovet av skolebordets i Arjeplog användande för sitt ursprungliga ändamål blivit av domkapitlet i Härnösand till fullo ådagalagt». Riksdagens beslut betydde en stor lättnad för skolans verksamhet. Att utan stöd av skolbordet underhålla eleverna var hart när ogörligt. Närmast hade skolmästaren ansvaret för skolhushållet, men han bodde en lång tid i Arvidsjaur på grund av förordnande å kyrkoherde tjänsten där. Undervisningen och ledningen av skolhushållet överantvardades åt en av kateketerna, varom berättas närmare i nästa kapitel.
Ekonomisk besiktning verkställdes å skolbordet år 1871. Kronofogden Hammarberg avgav syneinstrument och kyrkoherde Vinnberg som å domkapitlets vägnar var närvarande avgav följande redogörelse för synen.
“Under förrättningen visade sig följande brister å karaktärshusets af Staten bekostade skolbyggning, der uti kökskammaren väggarne böra drifvas i såten, hvilka derefter fyllas med en deg sammanblandad af sand, rågmjöl och limvatten, taket hvirlimmas samt väggarna målas. Mindre salen och salskammaren behöfva båda i såten bättre rappas om och förses med nya lås. Den större eller så kallade skolsalen är för kall för barnen vintertiden och bör derföre diktas, såten fyllas och limfärgas, samt 3 1.1s anskaffas.
Skolbarnens norra boningskammare, deri kakelugnen anses eldfarli g, så att den bör nedtagas ett stycke nedom spjellet, rören noga rensas och den nedtagna kakelugnsdelen åter iordningsställas. Väggarna i detta rum böra rappas efter såtens ifyllande, samt tak och väggar limfärgas. Uti skolans södra för flickebarn ämnade boningskammare böra såten ifyllas af ofvannämnde deg, väggarna rappas samt tak och väggar med blandning af krita och lim färgas.
Till tamburen och för trappuppgången till vinden behöfves ett lås till dörrarna för hvardera bland dessa ingångsöppningar. Yttre raket utdömdes och ansågs för bättre framrida va rakrighets skull böra göras nytt af takspån. Afven en ny bro för uppgången till skolbyggningens farstdörrar ansågs behöflig. Ordinarie skolmästaren v. pastor C. N. Fjellström påyrkade ock insättander af 14 innanfönster, nemligen i skolbyggnadens alla eldrum, hvilket yrkande också togs till syneprotokollet.
Några andra Statsverket tillhörande hus finnas icke. skolmästarens egna uthus. Den gamla öppna åkern befanns utgöra 5 % kappland, besrående af smärre åkerstycken upptagna här och der å hårdvallen utan ordni ng och sammanhang, hvarföre jag, såväl för den ringa åkerviddens sku ll som för att få styckena mera regelbundna, påyrkade, att ett kappland öppen åker om år måtte under den närmaste härefter följande riden uppspadas af detta Boställes innehafvare. 400 alnars gärdesgård har för några år sedan blifvit stängd kring skolbordsvallen och befinnes ännu brukbar för kreaturens utestängande från skadeåverkan på inägorna under växtperioden. Angarna, hvilka äro ända till 2 mil aflägsna från bostaden, bestå af myrtrakter med starrgräs beväxta men af mager beskaffenhet, så att de för växdigbetens fortfarande bibehållning måste trädas hvartannat år, för att som man säger ej gå ur, det vill säga, förlora sin växt. Emedan Presteborder härsrädes är den enda jordegendom i grannskapet, så är sämjan god och inga huse- eller ego-tvister höras af.”
Arjeplougs lappmark 26 september 1871
Pehr Theodor Winnberg
