Gustav Vasa och samernas rättigheter
När Gustav Eriksson Vasa blev riksföreståndare 1521 var det dödsstöten för den i praktiken redan söndrade Kalmarunionen. Gustav hävdade sedan gentemot danskarna svensk ensamrätt till Ishavskusten. Lappbyarna där var skattlagda markägare under svenska kronan. Därmed tillhörde området Sverige, menade han.
Senare fastslog Gustav i flera kungliga brev de samiska rättigheter som följde med skattskyldigheten. 1526 föreskrev han lapska nämnder i domstolarna, 1543 att lapparna skattemässigt var jämställda med bönder – viktigt för markäganderätten – och hade jakträtt även nedanför lappmarksgränsen.
1551 kom den viktiga förordningen att lapparna ägde sina marker mobilis et immobilis, fast och rörligt, det vill säga både marken och allt villebråd där, liksom alla fiskevatten. Det var således ordning och reda mellan samerna och kronan.
2 864 visningarKälla: klipp ur tidningen Världens Historia 9/2015