Vasaättlingar

Av Winny 2023-04-07 Wasa 0 kommentarer

För 500 år sedan kröntes Gustav Vasa till Sveriges regent. Han kom från en frälsesläkt, men var inte av kunglig börd. Under sina nästan fyrtio år som regent kämpade han för att familjen skulle erkännas av Europas övriga kungahus. Det finns drygt 275 000 Vasaättlingar, i alla samhällsklasser och i flera länder.

För kung Gustav, som eftervärlden kallat Vasa efter släktens vapenbild, blev det nu viktigt att snabbt vinna den kungliga status som hans familj saknade bland Europas kungahus. Liksom många andra nordeuropeiska furstar valde han protestanternas sida i den maktkamp som utbrutit sedan munken Martin Luther fördömt påven några år tidigare.

Hans första år på tronen blev dock osäkra på grund av flera uppror och genom maktstriderna med kyrkan och delar av adeln.

För att stärka sin ställning var det viktigt för Gustav Vasa att hitta rätt drottning och maka. Till slut föll valet på den unga Katarina av Sachsen-Lauenburg, som dels hade fått en protestantisk uppfostran, dels hade släktband med både Bjälboätten och den Erikska ätten, varifrån flera medeltida svenska kungar hade kommit.

Erik XIV hade flera barn redan innan han träffade Karin Månsdotter. Med frillan Agda Persdotter hade han döttrarna Virginia (född 1559) och Constantia (1560) samt Lucretia (1564) som bara blev tio år gammal. Han hade också ett barn med frillan Karin Jacobsdotter, vars namn är okänt. Barnet dog redan 1565. Med Karin Månsdotter fick Erik dottern Sigrid före giftermålet och senare sonen Gustav. Paret fick också två söner efter att Erik avsatts, men de dog båda i späd ålder. Det finns inga belägg för att Gustav fick några barn, men Sigrid var gift två gånger. I det ena giftet fick hon både barn och barnbarn men sedan dog den linjen ut. Däremot har Erik många ättlingar via två av sina frillodöttrar, Virginia och Constantia. Eriks äldsta dotter Virginia gifte sig med Håkan Knutsson Hand, ståthållare och häradshövding. Paret har via enda dottern Carin många nu levande ättlingar, varav en betydande andel på grund av deras förfäders utvandring bor i USA. Virginias ättlingar fyller över 1200 sidor i fyrbandsverket Sveriges kungasläkt. Hennes syster Constantia gifte sig med häradshövdingen Henrik Frankelin och via deras barn fortsätter släktgrenen in i våra dagar.

Johan III hade fått fyra barn med hovdamen Katarina Hansdotter innan han gifte sig med sin polska prinsessa – sonen Augustus som dog ung samt döttrarna Sofia (1559) och Lucretia(1561). Mellan dem föddes sonen Julius som sedan dog i 20-årsåldern. Med Katarina Jagellonica fick han först dottern Elisabet, som dog innan hennes lillebror Sigismund föddes år 1566. Denne, som under en period var kung både i Polen och Sverige, fick två år senare lillasystern Anna. Efter Katarina Jagellonicas bortgång 1583 gifte Johan III om sig med Gunilla Bielke, som 1589 gav honom sonen Johan. Denne gifte sig med sin kusin Maria Elisabet, dotter till Karl IX, men de fick inga barn tillsammans. Johan III:s frillodotter Sofia giftes in i adelsfamiljen De la Gardie och när hennes sonson, greven Magnus Gabriel De la Gardie gifte sig med Maria Eufrosyne av Pfalz-Zweibrücken, förenades en illegitim Vasalinje med en legitim. Maria Eufrosyne var nämligen dotter till Karl IX:s äldsta överlevande dotter Katarina. Även den grenen har fortsatt in i våra dagar med både adliga och ofrälse ättlingar.

Katarina blev det första av Vasabarnen som gifte sig. Efter bröllopet år 1559 flyttade Katarina till maken Edzards grevskap Ostfriesland. Med honom fick hon tio barn, varav alla utom två blev vuxna. Sonen Enno, som efterträdde sin far som greve, blev också anfader till drottning Victoria av Storbritannien. Eftersom hon var mormor till den siste tyske kejsaren Vilhelm II så var även han Vasaättling. Också via de yngre barnen Johannes och Maria fick Katarina ättlingar, i Marias fall fortsätter linjen in i våra dagar. En av dem som härstammar från Katarinas dotter Maria är vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf.

Cecilia giftes bort med Kristoffer, markgreve av Baden-Rodemachern. Med honom fick hon fem söner – Edvard Fortunatus (1565), Gustav Kristoffer (1566), Filip (1567), Karl (1569), Bernhard (1570) och Johann Karl (1572). Av sönerna gifte sig bara den äldste och fick ättlingar. Liksom sin mor blev Edvard Fortunatus katolik och trots att han misskötte sitt grevskap Baden-Baden fick sonen Vilhelm senare ärva titeln. Ättlingar till denne spreds senare till flera olika europeiska adelsfamiljer och bland dem finns den förre brittiske premiärministern Boris Johnson, vår nuvarande kung och det spanska kungahuset. Även Vilhelms bror Herrmann fick ättlingar, men den grenen är utslocknad.

Magnus var mentalt instabil och förblev ogift. Han fick dock tre barn med två olika frillor. Två av dem, Lucretia och Helena, blev vuxna och gifte sig. Den förstnämnda med ämbetsmannen Christopher von Warnstedt och den andra med Karl IX:s hovmarskalk Wollmar Yxkull. Båda Magnus döttrar har ättlingar idag.

Anna gifte sig med greven Georg Johan av Pfalz-Veldenz-Lützelstein. Med honom fick hon hela tolv barn, varav fem blev vuxna. Alla gifte sig, äldste sonen Georg Gustav till och med två gånger. Första gången med Elisabet av Würtemberg och andra med Elisabet av Zweibrücken. Det första giftet blev barnlöst, men i det andra fick paret elva barn. Trots det blev det inte särskilt många barnbarn och linjerna efter Anna dog ut på 1600-talet.

Sofia såg Erik XIV till att gifta bort med sin kusin Magnus av Sachsen-Lauenburg. De fick sonen Gustav som dog ogift redan vid 27 års ålder. Han hade dock hunnit få tre söner –Magnus, Knut och Gustaf – som alla fick efternamnet Rutencrantz. Den äldste och den yngste av dem har ättlingar än idag.

Elisabet fick med Kristofer av Mecklenburg dottern Margareta Elisabet som senare gifte sig med Johan Albrekt II av Mecklenburg. Parets äldsta dotter Sophie Elisabeth och flera av hennes ättlingar giftes in i olika tyska furstehus och långt ut på flera av de grenar som härrör från henne hittar man vår nuvarande kung.

Karl IX hade liksom sina äldre bröder fått barn redan innan han gifte sig. Med frillan Karin Nilsdotter fick han sonen Carl Carlsson Gyllenhielm som blev friherre, fältmarskalk och riksråd och dog barnlös. Med sin första fru fick hertig Karl sex barn, men bara dottern Katarina överlevde till vuxen ålder. Hon blev å sin sida stammoder till Sveriges nästa kungaätt genom sin son Karl X Gustav. Men innan det blev hans tur på tronen hade hertig Karls son i andra giftet, Gustav II Adolf, gjort sig ryktbar som en stridande svensk kung på Europas slagfält. Hans enda dotter Kristina blev sedan den sista Vasaättlingen i rakt nedstigande led på Sveriges tron. Kristina hade dock en äldre halvbror, Gustaf Gustafsson av Wasaborg, som var krigarkungens son med frillan Margareta Slots. Gustafsson var friherre, greve och riksråd, men kom inte överens med sin halvsyster och lämnade Sverige 1652. När han avled vid 37 års ålder hade han en son och en dotter. Via dem har han ättlingar än idag, även om den grevliga ätten Vasaborg dog ut 1777. Karl IX:s ättlingar idag härstammar dock i de flesta fall från dottern i första giftet, Katarina.