Bossgården – Medelplana by

Bossgården är en gammal sätesgården i Medelplana by sin omnämns redan år 1478 och namnet stavas då Bozgarden och upptas som ett frälsehemman, dvs. ett adelshemman. Senare finner man stavningen Bossgården med ett eller två s. Förleden Boss har tolkats olika. De äldsta delarna av Bossgården är den flygelbyggnad, som ligger närmast landsvägen och det gamla oxstallet. Detta senare är unikt ty några gamla oxstallar lär knappast ha bevarats i gammalt skick.

När borgmästare Jonas Wollin, som bl.a. bodde på Bestorp i Medelplana, gjorde en del forskningar och undersökningar år 1750, fick han fram följande tolkningsförslag:

“Viljande jag därav sluta, att i hednatider och förr än kyrka (Medelplana kyrka) blivit byggd, har här varit något kungligt säte i eller borg av sten eller någon annan förnäm jarls eller herres boningssäte, vilken vid kristendomens antagande, och när kyrkor skulle byggas, har på de andelige lärare intalande, att igenom slikt kristeligt verk förtjäna saligheten skänkt sitt hus och grund till kyrkan och dess byggnad, och även själva tomtplatsen till prästgården och flyttat herrehuset bakom, där det nu står.”

Enligt Wollin skulle Bossgården ursprungligen ha legat där Medelplana prästgård ligger. Han gör en parallell till förhållandena i Husa by. Där skänktes en kungsgård till kyrkan.

I Medelplana nuvarande kyrkby skulle en jarl ha haft ett säte eller borg. Han skänkte denna till kyrkotomt och prästgård och flytta sedan sin egen gård några hundra meter längre åt norr. Naturligtvis är bevisen för ringa att styrka detta påstående, men det kan vara intressant att anföra. Inga säkra uppgifter finns som bekräftar Wollins tes. Den stora källaren under en av flyglarna vid Medelplana prästgård omtalas av Wollin. Källaren är visserligen från medeltiden men knappast från 1100-talet.

Ett påstående som Wollin för fram, är att Bossgården fått sitt namn efter riksdrotsen Bo Jonson Grip. han samlade många gårdar och domäner på 1300-talet, men att han också ägde Bossgården i Medelplana förmäler inte några tillgängliga urkunder. Kanske ytterligare material som kan komma i dagen kan ge någon godtagbar tolkning av förleden i namnet Bossgården. Ett tolkningsförsök kan vara värt att nämna. Ortsnamnsforskare G Franzén framför sålunda att Boss i gårdsnamn i vissa fall kan förklaras:

Han sätter gårdarna i samband med kyrkan. De är i regel belägna vid kyrkorna utan att vara prästgårdar. Franzén håller för troligt att bossgårdarna från början varit ett slags ecklesiastiska fogdegårdar som “avspegla ett hittills föga känt förvaltningssystem av största intresse”. Detta resonemang skulle bl.a. innebära att där kyrkan fick en del jord och gårdar till kyrkans och församlingens underhåll behövdes en speciell förvaltning av kyrkans egendom.
Denna förvaltning gällde naturligtvis inte endast egendomen inom en församling eller ett pastorat, utan en del sammantagna gårdar och markområden sköttes av en förvaltare eller fogde. Det finns exempel på sådana förhållande, men det finns för närvarande inga skriftliga bevis.

Det är möjligt att Bossgården tidigare var en vanlig bondgård. Storleken har inte varit mer än ett mantal eller ett hemman, men gårdens centrala belägenhet i Medelplana kyrkby med åkerjord i anslutning till gården har gett den en framträdande ställning.  Ända från 1400-talet fram till 1700-talet har Bossgården utgjort en frälse- eller adelsgård. Samma släkter har ägt gården som på Råbäck och Hellekis. Tidvis har ägarna bebott gården, men mestadels har den skötts av förvaltare eller rättare.

Det är unikt att ett gammalt oxstall blivit bevarat till vår tid. Ännu kommer en del personer ihåg när oxar användes till körning. På Storängen i medelplana fanns oxar till långt fram i vår tid. man körde bl.a. till skogen för att hämta hem ved. Oxstallet på Bossgården rymmer mellan tio och femton oxar. Oxarna var kraftiga dragare, en plog som ett par hästar inte orkade dra i den hårda jorden med gräsmark kunde dras med ett par oxar. Det berättas också att om det behövdes två hästar för någon skjuts, föredrog man istället att spänna för ett par oxar. De var också lättar att försörja med foder. Hade man t.ex. halm och drank, så kunde oxarna äta sig mätta.

Torparna på Kinnekulle använde inte oxar som dragdjur. De använde häst, eller om torpet var för litet fick de byta till sig körhjälp. torparna hade ju sällan pengar att betala med, men de kunde istället få körhjälp och göra dagsverken.

Det troliga är att det funnits en gruppbebyggelse på grusåsen bakom bossgården och Prästgården med en rad gravhögar intill bebyggelsen. På liknande sätt finns en rad gravhögar på backen väster om Medelplana kyrka denna heter Råbacken.

Den mest kände ägaren är Lage Axelsson Posse. han lät bl.a. sätta upp en hall vid Tredingsstenarna med vapensköldar inhuggna och uppräkning av barnen och årtalet 1589.

1400-talet till 1800-talet   Släkterna Posse, Stake och Lenck
1800-talets fösta årtionden   J.O Thelning
1826-1863   Hugo David Hamilton
1863-1901   Walthier Gilbert Hamilton
1901-1920   Sven Hugo Roger Hamilton
1920-1923   Den ovannämndes sterbhus
1923-1929   Linus Johansson
1929-   Släkten Klingspor, ägare Råbäcks Bruk A

Källa: Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson, Bror Jansson

En av Winnbergs adliga släktgrenar släkten Lenck med utgångspunkt från Gustaf Lenck 1687 – 1737  var bosatt här

218 visningar
Print Friendly, PDF & Email
Share this!

Lägg till en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enter Captcha Here : *

Reload Image

Visa
Göm