Bure-ätten en DNA-analys

En uppmärksammad DNA-analys genomfördes 2013 av Peter Sjölund och Ronny Norberg. Y-kromosomer (som ärvs från far till son) undersöktes för nu levande ättlingar på manssidan till Gamle Olof Herssesons söner Anders Olofsson och Olof Olofsson, som alla visade sig vara bärare av haplogrupp G2A, närmare bestämt undergruppen G-Y12970, och således är släkt på fädernet med varandra.

Tre nu levande ättlingar på manssidan till gästgivaren Christoffer Hansson Zynth är sinsemellan släkt men bär istället på haplogrupp R1b, och tillhör alltså inte Bureätten på fädernet. Enligt Johan Bures släktutredning tillhörde Christoffer Hansson en manlig arvslinje som inleds med Fale Olofsson, vilken i sin tur anges som son till Gamle Olof Herssesson i en senare version av Johan Bures släktutredning.

Hela grenen Fale Olofsson, eller Säbrågrenen, saknas emellertid i den ursprungliga utredningen enligt analys av Urban Sikeborg, förutom ett antal personer som är burar på mödernet. Grenen baseras endast på en persons minnesuppgifter, och det är oklart om Johan Bure eller någon annan lade till grenen. Sikeborg har sedan tidigare hävdat hypotesen att hela grenen Fale Olofsson saknar koppling till Bureätten på fädernet[44] och DNA-studien tolkas därför som stöd för denna hypotes.

Andra ifrågasatta släktband i Buregenalogin har istället bekräftats av DNA-studien, nämligen kopplingen mellan Olof Hersesson och hans son Olof Olofsson, samt mellan dennes sonsons sonson Ambrosious Andersson och hans son Olof Ambrosson, som tidigare har ansetts enbart vara ett antagande baserat på namnlikhet.[45]

Ett överraskande resultat är att samtliga sex arvslinjer var obrutna i omkring 18 generationer. Arvet hade förts vidare över 100 gånger utan att någon hade hittat en barnafader utanför äktenskapet.[46] Anmärkningsvärt är också att G2A är mycket ovanlig i Skandinavien. Detta kan tolkas som att Bureättens anfäder flyttade söderifrån sent i historien.[45]

De tre bröderna Andreas, Jonas och Olof var kända personligheter på 1600-talet som hade tagit sig namnet Bure efter sin mor, och senare adlades och blev den adliga ätten Bure. Andreas grundade lantmäteriet, Jonas var riksantikvarie och Olof var livläkare åt Gustaf II Adolf. Ovan nämnda gentest tolkas som att de tre bröderna inte tillhör släkten Bure på manssidan såsom uppges i Johan Bures släktutredning,[47] men den gren av Bureätten som deras mor tillhörde får stöd av studien.[45] Avslöjandet innebär inte att bröderna inte skulle ha rätt till sitt namn eller skulle ha adlats på felaktiga grunder, något som felaktigt har hävdats i media.[48]

Under 2014 bekräftades även Bureättens ovanliga Y-DNA hos agnatiska ättlingar till två 1500-talsbönder från Falmark, dock med ytterligare några mutationer som Gamle Olofs ättlingar saknar. Gällande Bureus uppgift om att Gamle Olof i Bureå skulle ha haft en bror vid namn Fale, som ”byggde på faderns fäbodar och kallade det Falmark”, så visar dessa resultat att kopplingen finns men troligen ligger flera generationer innan Gamle Olof. Falmarksgrenen tillhör haplogrupp G-Y16788, medan Gamle Olofs ättlingar tillhör G-Y12970. [49][50]

Referenser:
44.^ Se Sikeborg 1996, sid 270, samt diskussionsinlägg på Anbytarforum 1999.
45.^ [a b c] Peter Sjölund, DNA – genväg till släkten, filmat föredrag, inspelat 2013-11-23. Om Bureätten från 0:21:25.
46.^ Med norrländsk leveransgaranti Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
47.^ DN: Brödratrios adliga status 400-årig bluff Publicerad 2013-11-24 06:56
48.^ Anbytarforum: Buresläktens DNA identifierat, med inlägg av bland andra Peter Sjölund och Urban Sikeborg
49.^ Peter Sjölund, “Falmarksgren av Buresläkten verifierad”, bloggen Bure DNA, 16 mars 2014
50.^ Peter Sjölund, “Nytt spännande fynd i 1500-talets Falmark, bloggen Bure DNA, 26 mars 2015.