Förkortningar i folkräkningar

1749 infördes regelbundet återkommande folkräkningar, till en början varje år, sedan vart tredje, därefter vart femte och slutligen fr.o.m. 1860 vart tionde år.

1858 inrättades Statistiska centralbyrån – SCB. Samtidigt skedde en fullständig omorganisation av den svenska befolkningsstatistiken. Fr.o.m. 1860 grundades den på nominativa utdrag ur kyrkoböckerna, vilka insändes av prästerskapet direkt till Statistiska centralbyrån och där bearbetades centralt. Detta system tillämpades i huvudsak intill utgången av 1949.

De svenska folkräkningarna från år 1860 är av en annan karaktär än de tidigare. De är inte längre statistiska sammanställningar över befolkningen fördelade på kön, civilstånd, ålders- och yrkesgrupper m.m. utan listor på samtliga individer skrivna i respektive församling. Här finns personerna samlade i sin hemby, kärnfamiljen samlad i hushållet med eventuellt tjänstefolk eller en föräldrageneration, med uppgift om namn, födelseår och födelseförsamling, yrke, civilstånd, kön och ytterligare ett antal uppgifter.

Likt en modern telefonkatalog finns här Sveriges befolkning förtecknad – inte i alfabetisk ordning – utan efter geografisk hemvist. En återfunnen person i en folkräkning ger grunddata (hemförsamling, by, namn, yrke, födelseår och födelseförsamling) så man snabbt kan gå vidare in i andra arkivhandlingar. Enklast är ingången till kyrkböckerna men mycket mer finns att upptäcka. Bara inom de statliga arkiven finns nära 400 kilometer arkivhandlingar att ta del av.

Källa: riksarkivet.se

Det kan vara svårt för den oinvigde att förstå alla förkortningar i folkräkningen, liksom för mig med vana därför länkar jag till en nedladdningsbar PDF-Fil med de mest använda förkortningarna.

Förkortningar i Folkräkningarna