Kyrkoherde Laurentius Magni Blix

Laurentius Magni Blix/Larens Månsson/, son till Måns Karlsson Blix och hans hustru Inga Hansdotter. Kaplan hos fadern 1563-1576 skickades han vid ett tillfälle under kriget mot Norge 1563-1570, då fadern hade en stor del av ortens prästerskap församlade hos sig på barnsöl, av fadern på spaning mot norrmännen och hände sig därvid ej bättre än att, då han å Laxåmon fick syn på norrmännen och skulle vända om hästen, denne snavade och föll samt han kom under den och bröt ena benet.

Kyrkoherde i Undersåker efter fadern och utkvitterade 1566 14/7 sex tunnor till vin, vax och offläte och deltager i der Jämtländska prästerskapets trohetsförsäkran till konung Johan lll, avgiven i Oviken 1568 21/10. Under herr Laurentz tid inföll den Trondhjemska reformitsen 1589, och nämnes han bland utställarna av fullmakten för de tre jämtländska prästmän, vilka utsetts att närvara vid konung Christian lV:s hyllning i Oslo 1591 8/6.

En kommision, bestående av konungens befallningsman i Jämtland Arild Olsson, Jörgen Henriksson och pastor Lauritz Mogensen i Undersåker, redogör i ett brev av den 16 mars 1603 för sina försök att åstadkomma förlikning i en tvist mellan borgmästaren Mårten Olson i Härnösand och några Ragundabönder rörande ett laxfiske i Fors socken.

Vid Baltzarfejdens utbrott 1611 rymde kyrkoherden i likhet med många andra till Norge och begav sig till sin son Erik, kyrkoherde i Opdalen, där han inom kort avled vid hög ålder. Före flykten hade han åt en bonde Joen i Edsåsen anförtrott åtskilliga ägohandlingar rörande Undersåkers prästbord, nedlagda i en brevkista, som en tid efter fejdens stillande översändes till Erik i Opdalen. Brodern, kyrkoherde Salomon Blix i Lit, påträffade sedermera dessa aktstycken i sin salig faders gömmor och återställde dem till Undersåkers kyrka.

Källa: Tågefälts släktbok om Frisk-släkten