Lundabiskopens mumie skriver om tuberkulosens historia

En genetisk studie av små förkalkningar som hittades i lungorna på lundabiskopen Peder Winstrups mumie visar att sjukdomen tuberkulos inte är äldre än cirka 6 000 år och inte 70 000 år som tidigare antagits. Den extremt välbevarade arvsmassan från tuberkulosbakterien berättar att människan inte drabbades av tuberkulos innan hon blev jordbrukare.

Tuberkulos är den bakteriella sjukdom som skördat flest offer genom historien. Än i dag utgör sjukdomen ett stort hälsoproblem, dess spridning är global, den kan förekomma latent hos många människor och uppvisar alltmer resistens mot antibiotika. Men frågan om när denna sjukdom först uppträder i mänsklighetens historia har varit omtvistad.

I samband med röntgenundersökningarna av lundabiskopen Peder Winstrups (1605–1679) mumie kunde små förkalkningar påvisas i lungorna, förkalkningar som kunde sättas i samband med sjukdomen tuberkulos. Ett samarbete med Max Planck Institutet i Jena i Tyskland, inleddes för att påvisa om DNA från tuberkelbacillen fanns i dessa förkalkningar. Från förkalkningarna har den mest kompletta genuppsättningen från tuberkulos bakterien, Mycobacterium tuberculosis, kunnat rekonstrueras.

– Resultaten översteg vår förväntan. De har gjort att vi kunnat revidera uppfattningen när denna sjukdom utvecklas och börjar spridas bland människor, säger Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet och en av författarna till studien.

Tidigare forskning baserat på genetik och användning av den molekylära klockan har tidfäst tuberkulosens uppträdande till cirka 70 000 år före nutid. Detta innebär att sjukdomen följde med den moderna människan när hon lämnade Afrika. Men mot bakgrund av de nya rönen från studien av Winstrups mumie frambragt, i kombination med DNA-fynd från mumier från Peru och Ungern, måste denna uppfattning revideras. En mera noggrann kalibrering baserat på arkeologiska och historiska data ger vid handen att tuberkulosen inte är äldre än cirka 6 000 år. Detta innebär vidare att sjukdomens uppträdande bland människor är samtida med utveckling av jordbruket. Centralt för studien är den extremt välbevarade arvsmassan från Winstrups mumie.

– Det arkeologiska källmaterialet är omistligt om vi skall kunna rekonstruera infektionssjukdomarnas utvecklingshistoria, säger Torbjörn Ahlström.

Studien “A seventeenth-century Mycobacterium tuberculosis genome supports a Neolithic emergence of the Mycobacterium tuberculosis complex” är publicerad i Genome Biology.

I samband med att Peder Winstrups kvarlevor skulle flyttas från Lunds domkyrka till Norra kyrkogården upptäcktes att hans kropp var ytterst välbevarad, till och med de inre organen. Kroppen var lufttorkad – en naturlig mumifieringsprocess. Winstrups mumie är en av de bäst bevarade kropparna från 1600-talets Europa.

(2020-08-19)

Källa: Nättidningen Svensk Historia