Järnbruken Kengis och Svanstein

Kengis-verken, Uti Pajala socken af Norrbottens län, bestå af jernbruken Kengis och Svanstein. Det förstnämda är beläsret omkring 16 mil från Torneå stad, vid Torneå elf, mil förrän Muonio vattenled infaller, och anlades 1646 af handlanden i Stockholm, Arndt Grape.

I början voro här 3 hamrar, hvardera med 2 härdar, gårinakeri och kopparsmedja, hvarest Svappavaara kopparmalm blef gårad och utsmidd.

Verket iståndsattes af bröderna Abraham och Jacob Momma (adlade Reenstjerna), hvilka bröder tjenade landet med flera riksnyttiga företag.

Myntverkstäder drefvos här ock en tid, då efter tillstånd sex-dalers plåtar myntades, med 2 daler s. m. valör, hvilkas stämpel först var A. J.B., men sedan tre stjernor, i stället för dalpilar på Avesta plåtar. Denna plåtmynt-ning upphörde 1715.

På 1740-talet hade detta bruk 2 hamrar och 4 härdar, men blef, efter tillstånd, deladt 1754, då hälften af smidet lades till Svansteins nya verk, och här vid Kengis endast bibehölls 1 hammare med 2 härdar till 1000 sktt årligt smide, hvilket 1755 ytterligare privilegierades med stämpel K., hvartill äfven lades 1 knipphammare, 2 svantshammare samt stålugn och inrättning till tråddrageri.

Det här ofvan belägna Kenyisfall är det största i Torneå-elf, af 100 famnars bredd, hvilket, på ungefär 150 famnars sträckning, uppgifves vara öfver 60 fot högt.

Svanstein ligger omkring 10 mil från Torneå och 7 mil nedanom Kengis, vid Kuita bäcks utfall i Torneå-elf. Detta bruk är uppbygdt af Abr. Steinholtz, privilegieradt 1754 till 1 stångjernshammare och 2 härdar med 1000 sktt årligt smide, med stämpeln K*.  Tillverkningen vid dessa bägge bruk, som äro förenade under namn af Kengisverken, har
betydligt nedgått, så att den på de sednaste 25 åren utgjorde, år 1839 den högsta, 374 sktt; år 1858 var den 265 sktt.

Källa: Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet

Westerlunds anfäder Anders Hansson Kult har arbetat på detta verk