Abraham Nilsson Carlberg

Abraham Nilsson Carlberg från Meldersteins bruk, Råneå. Någon gång 1772/1773 kom Abraham Nilsson Carlberg, Arjeplog och Adolfström. Han finns där år 1773. För det året finns en notering i Arjeplogs och Silbojokks kyrkoräkenskaper “…betalt Carlberg för kyrkstugans flyttande…”

Abraham Nilsson Carlberg flyttar tillsammans med hustrun Catharina Hansdotter och barnen Ulrica (f. 1764) och Abraham (f. 1765) från Meldersteins bruk i Råneå. Man kan spekulera i varför familjen lämnar järnbruket i Råneå, dit man kommit 1766, och överger de trakter, där man har sina rötter.

En förklaring kan vara att Abraham insåg, att bruket i Råneå ej hade någon framtid, vilket också besannades. En annan förklaring kan sökas hos Jonas Meldercreutz, ägaren av Meldersteins bruk. Denne kallas, som tidigare nämnts, av det bildade Nasafjällsbolaget som sakkunnig, för att resa till Nasafjäll och undersöka förutsättningarna för den planerade, nya bergsverksrörelsen.

Kanske är det så, att Meldercreutz rekommenderar Abraham f.1738 till det nya bolaget som en allmänt kunnig och driftig person. Skäl finns som talar för detta.

Carlberg är en duktig byggnadsarbetare framgår av Arjeplogs och Silbojokks kyrkoräkenskaper för åren 1773 – 1800. Där finns nästan varje år under perioden noteringar, som talar om, att han anlitats av kyrkan för olika arbeten.

Han levererar tjära och byggnadsmaterial till kyrkan. han brädfodrar väggar, tjärar tak och väggar, lagar, stålsätter vässar griftyxor.

Hans huvudsakliga verksamhet är dock vid bruket. I förhörslängden för Arjeplog åren 1772 – 1826 står under “Bruket Adolfström” upptaget “Gruvfogden Abraham Carlberg 1738 – 1803.” I kommunionboken för åren 1774 – 1803 finns han under rubriken “Bruksfolk.” Hans arbete vid bruket finns också omnämnt i litteraturen.

Hans Gillingstam har i Släkt och hävd nr 10, 1975, redovisat Abraham Carlbergs härstamning. Han har bl a studerat, kyrkoherdens i Dorotea, Jonas Nenscns, samlingar. Där har Carl Laestadius på 1820-talet lämnat följande upplysningar om Abramham Nilsson Carlberg och hans son med samma förnamn “….stadnade efter auctor i Adolfström och hade uppsikt över folket; född 1765 död 1824 15/3: fadern Abraham Nilsson Carlberg arbetade jemte auctor vi vid Verket, förut vid Råneå bruk, född i Piteå i Kalamark, större än sonen, tjock, stark?”

Janrik Bromc berättar också om Carl namnet gäller två personer, Laestadius och Abraham Carlberg, men uppmärksammar inte, att det senare dels Abraham Nilsson Carberg (f. 1738) och dels sonen Abraham (f. 1765). Bromcs uppgifter blir därför något svårtolkade. Den ovan nämnde Carl Laestadius var född i Arjeplog och hade utbildats till guldsmed i Stockholm.

Han hemkallades därifrån 1772, skickades till Sala för att studera och lära smältarbetet i hyttan. Hösten 1775 utfördes under hans ledning de första smältningsförsöken i Adolfström. De två första försöken misslyckades och Laestadius avskedades från tjänsten som hyttmästare Sommaren 1778 kommer en expert, Jean Arndt Corncer, från Sala till Adolfström och utföra ett antal provsmältningarLæstadius undervisas av Corncer och tas till nåder.

I detta sammanhang skriver Bromc “..,.Under Corncers vistelse i Adolfström syns även den vid denna tid och sedan mitten av 1770-talet som bergsfogde tjänstgörande Abraham Carlberg ha tillägnat sig en viss insikt i smältareyrket. Senare satte han sig grundligare in i detsamma och tjänstgjorde i många år som hyttmästare, medan Laestadius övertog bergsfogdesysslan. ….. ” Det är svårt att avgöra om ovanstående citat endast handlar om Abraham Carlberg d.ä. (den äldre) eller om också sonen, Abraham Carlberg d.y. (den yngre) finns med i bilden.

Mycket talar för att den hyttmästare som Bromc senare skriver om i samband med malmtransporter år 1786 är Abraham Carlberg d. y. Det finns en icke belagd traditionsuppteckning, som talar om att sonen Abraham hade sänts till Sala silververk för att lära sig malmsmältning och sedan återvänt till Adolf-ström för att bli hyttmästare.

Ostridigt är i alla fall, att Arbraham senast 1793, då han gifter sig vid 28 års ålder, står som hyttmästare. Abraham Nilsson Karlberg bör delvis ha lämnat arbetet vid verket någon gång under 1780- talet.

År 1782 övertar han nybygget Sakkavare, lom anlagts på 1760-talet och nu blev bruksnybygge. Samma år hade han dessutom annat arbete, som upptog hans tid. Kyrkräkenskaperna berättar om ett nybygge för kyrkans räkning.

“….1782 d. 3 Junij Refs neder den gamla klockstapelen på allmogens bekostnad utaf bruksarbetaren vid Adolfströms Silwerk Abraham Nilsson Karlberg med biträde af Nybyggaren Norrhom av Arjeplogs byn Jon Perssons son Pehr Jonsson, deröfver för 38 Rdr 42 R Specie i ett som alt åtagit sig at en stapel alla de trämaterialier, och i den nedanrefnes ställe uppbygga en ny klockstapel, hvartill de lade grunden för bemälte år 4 och 5 Junij och 6 derpå följande börjades sjelfva byggnaden, hvilken de undantagandes högsta höbergningstiden, bragte så vidare att de d. 12 November förr bemälte år satte upp den större klockan på sitt ställe och mindre d. 23 den derpå följande December.

Syn på klockstapelbyggnaden hölls af Herr Crono; Befallningsmannen Välbemärkte Herr Olof Hollsten och Bergs-fougden Herr Carl Læstadius i närvaro af Expeditions Länsmannen Daniel Læstander jämte några deputerade af allmogen. 30 januari 1783……… ”

Källa: Individen i historien Sam Engman Strömsund”