Hyttmästaren Carl Laestadius

1770 hade i Västerbotten bildats ett bolag, som skulle återuppta malmbrytning i Nasa silverfjäll efter 111 års ödesmål. Man välvde stora planer. Nybyggen skulle insynas, vägar byggas och transportproblemen lösas. Man fick bland intressenterna med män som prosten Högström och professor Meldercreutz. (6)

Initiativtagarna var patrioter och ville att i första hand västerbottningar skulle gynnas av den kommande välfärden. Det var väl anledningen till att man kallade hem Carl Laestadius och trots hans för uppgifterna klena utbildning, anställde honom som ledare för byggandet av en smältugn i Adolfström och senare som hyttmästare. Det första smältnings- försöket 1775 misslyckades alldeles och efterskickad expertis fann att skulden låg hos hyttmästaren, som fick avsked och ett par svåra år.

1778 blev han på förord av några intressenter anställd på nytt och lyckades efter undervisning av en expert åstadkomma godtagbara resultat vid smältningar 1779. (7) Han for nu än en gång söderut för att fullständiga sin utbildning och 1780 gjorde han hos Bergskollegium en framställning om att antas som auskultant i det han åberopade sin lärotid i Sala och sin övertygelse om kommande gagneliga gärningar i den provins i vilken han ”av gudaktiga föräldrar är född och upp- fostrad”.(8)

Han blev antagen som sådan och han står antecknad som malmletare vid Nasafjäll. (9) När han återkom till hem- trakten, bosatte han sig i Adolfström och fick efter en tid hand om malmbrytningen och titeln bergsfogde. Ersättningen var måttlig för den slitsamma och utsiktslösa uppgiften att göra driften vid Nasa lönsam. 50 rdr rgs årligen plus vissa naturaförmåner av bolaget och därtill 16 rdr av kronan. (10) För Nensén berättar bergsfogden på gamla dagar om sina besvär med ovilliga arbetare och dålig utrustning.

Vid Nasafjäll måste man gräva upp likkistor på den gamla begravningsplatsen för att använda de vitriolimpregnerade bräderna som bränsle och till fogdens uppgifter hörde att jaga arbetare som från det omänskliga slitet på kalfjället rymt till Norge. (11)

Bolaget kom omsider på fallrepet och ledningen växlade fram till 1821 då en mystisk eldsvåda satte punkt för alla förhoppningar. (12) Laestadius hade under något av 1790-talets sista år slutat vid företaget, om frivilligt eller inte, är oklart. Enligt L. Horneman var han 1796 alltjämt verksam som bergsfogde. (13)

(4) Mantalslängd 1760, Stadens inre och östra delar, 21, SSA.
(5) R 649, 524, UUB. (Nenséns uppteckningar.)
(6)Bromé, J., Nasafjäll (1923) 278 f.
(7)Forts, af Journalen 219 f., Bromé a. a., 286—290.
(8) Bergskoll. ark., EIV vol 310, RA
(9) Bergskoll. ark. Auskultantmatrikel I, 542.
(10) R. 649, 524, UUB.
(11) Ibid. 509, 510.
(12) Bromé a. a., 337.
(13) Bergskoll. ark. E II d: 10.

793 visningar
Print Friendly, PDF & Email
Please follow and like us:
error
fb-share-icon
Share this!

Lägg till en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enter Captcha Here : *

Reload Image

Visa
Göm