VID VÄGEN TILL GRUVAN

Av Winny 2019-09-16 Gruvor, Læstander 0 kommentarer

All trafik till och från Nasafjäll och bruket i Adolfström skulle passera nybygget i Båtsjaur. Med båt från Arjeplog kom man via Uddjaur och Aisjaur fram till nybygget, där omlastning av varor kunde ske. Från nybygget gick en gång och körväg till Laisvall där sonen David kom att slå sig ned. Från Laisvall gick färden vidare till Adolfström med båt, morkorna (sträckorna mellan roddlederna) passerade man till fots. Från Adolfström gick sedan en gång och ridväg upp till Nasafjäll. ‘

Under en tid var klockarens äldsta son Lars Olofsson Læstander anställd och bosatt vid bruket. Några anställningsförhållanden och löner har inte gått att få fram då dessa dokument är borta. När Nasafjällbolaget startade sin gruvverksamhet ansökte de om vissa privilegier, bland annat att få uppta ett antal egna nybyggen samt skriva kontrakt med hågad person att bosätta sig på nybygget, bygga och odla mot en viss ersättning och som motprestation fullgöra ett antal dagsverken till bruket. Även nybyggare som redan etablerat sig fick finna sig i att deras nybygge blev insynat under Nasafjällbolaget. Så var också fallet i Båtsjaur där nybygget ansågs oundgängligt för bruksrörelsen

Den 2 november 1781 skrev Olof Læstander kontrakt med Nasafjällbolaget. Det gällde uppförande av förådshus, skjutsningar med båt, postföring och andra arbeten, allt mot en osäker betalning. Insyningen som gjordes innan kontraktet skrevs, ger en bild av nybygget:

Åbyggnader: En gammal förfallen Stufva, en dito kåta, ett fähus i godt stånd, ett stall sammaledes, en hölada vid fähuset, en ny stolpebod och en gammal mjölkbod.

Åker: Kring gården på alla sidor, består av fin sandmylla till tolf kappeland, dessutom finns utrymme till tu tunnland åker. Ängar, 32 skrindland, Godt husbehovsfiske och tillräckelig skog samt godt mulbete.

Det var den största åkerareal som något Nasafjällnybygge hade, enligt hävderna. Bolaget föreskrev ofta nybyggaren sådana oskäliga villkor, antal dagsverken vid bruket, att han inte han med att skaffa sig och sin familj föda för dagen och än mindre för kommande behov. Därför blev de ofta tvungna att lämna sitt bruksnybygge.