Från Frösön ljuset

Sedan Jämtland blivit svenskt genom Brömsebrofreden 1645, brådskade det med att också ändra attityderna till Sverige och svenskarna. Både fysiskt och andligt kände sig en stor del jämtar fortfarande mer norska än svenskar.

För att skynda på försvenskningen inrättade Karl X1 en trivialskola på Frösön 1679. Lärarna var till hälften jordbrukare. Gossarna – för det var bara gossar som fick boklig utbildning vid den här tiden, de inkvarterades i stugor och sköttes om på bästa sätt av två skolpigor.

Varje elev hade med sig mat för hela terminen: grötmjöl, ärtor, humle, salt torr fisk, bröd, allt enligt en kungörelse som lästes upp i kyrkorna runt om i länet. Ynglingarna var klädda i vadmalskläder och smorlädersskor och fick lära enkelhet och självdisciplin vid sidan av kristendom, latin, historia, geografi och sång. När Linne` lärlingen och läkaren J.O. Hagström f.d. elev vid skolan, ville byta ut kyrkosången mot zoologi och biologi, blev det nobben.

På söndagarna kommenderades gossarna att sjunga vid högmässan. Kyrkan var iskall och hem blev det kapplöpning för att få upp värmen i kroppen. Genom självhushållning blev skoltiden relativt billigt – det gjorde skolan till en demokratisk skola. Förutom att den med sin fjällutsikt kanske var den vackrast belägna skolan i landet.

Den följande skolskildring från 1840 – talets Trivialskola på Frösön, skriven av dr Amneus en elev : ” I våra kammare voro sängar ställda kring väggarna, utan lakan med eller utan lock men alltid försedda med halmbolstrar och lurviga fårskinnsfällar. I varje säng lågo två av kammarlaget. Ett sängtäcke fanns mig veterligen inte.

När skabbsjukdomen angrep någon av ungdomen, inses hur lätt sängkamraten skulle smittas….I de korridorer, som gingo genom varje bostadsvåning, stodo pojkarnas mat kistor. Där förvarades de en del av matförrådet, som stod under deras enskilda förvaltning: bröd, smör, ost, torkat kött, rökt fläsk osv. De övriga matförråden förvarades i den stora jordkällaren. De stodo under vård av de båda skolpigorna, på vilkas matlag pojkarna voro uppdelade.”

Dagordningen skildras sålunda: ” Väckning ombesörjdes i tur och ordning av skolpojkar utom i högsta klassen kvartanerna. Den försiggick redan klockan fyra. Då det icke fanns väckarklockor, måste den som stod i tur att stå på vaka hela natten och klockan fyra gå omkring med en lykta och väcka den som stod i tur att ombesörja vedhuggning eldning m.m.

Denne fick då stiga upp och tända i kakelugnen. Klockan halv sex öppnades köken, och var och en tvättade sig där i en tvättskål av järnbleck. Så tog man sig en smörgås ur kistan och gick tillskolan, som började klockan sju.
Frukost åts nio, middag tolv, efter skoldagens slut klockan fem åts aftonvard och klockan åtta var kväll. Och matordningen. Till frukost åts måndagar och torsdagar sill och potatis, tisdagar och fredagar lutfisk, onsdagar och lördagar rotstampa.

Smör och bröd fick man ta ur sin kista. Söndagsmorgon stekte var och en sitt av skolpigan uppkokta paltbröd. Stekpanna var för var och en, en nödvändig sak. Dessa förvarades på en hylla i köket. Till aftonvard stekte man också själv sitt fläsk, stundom med från föregående mål överbliven gröt eller potatis. Det var inte lätt,, då för alla endast två spisar fanns.

Söndagen middagsmål var köttsoppa, och då måste var och en på söndagsmorgon lämna skolpigan en köttbit, försedd med något igenkänningstecken, ty vid återkomsten från kyrkan, dit man måste gå, lågo alla köttbitarna på ett eller två stora stenfat i spisen, där var och en fick ta reda på sin…

Måndag middag bestod av rester söndag, tisdag middag grynvälling, onsdag ölsupa, torsdag ärtvälling, fredag lämningar från torsdag, lördag gröt liksom alla kvällar…..Alla måltider intogs i köket på stående fot vid stora odukade bord, där det kanske aldrig funnits en duk, en porslinstallrik eller en silversked…

Allesammans använde träkoppar och träskedar, för sillen flata tenntallrikar. Gröt, soppor, lutfisk och rotstampa östes i stora stenfat, ur vilka så många rymdes åto.

Somliga matvaror såsom större smörbyttor, paltbröd m.m. togs upp på vinden, där var och en fick disponera några i åsarnas inslagna spikar att hänga fläskskinkor, kött och sina bättre kläder.

På söndagsmorgon smordes skodonen med medfört ister. Stora mjölkflaskor av trä medhavdes fyllda med tjockmjölk och förvarades i källarsvalen.”

Söndag, den 29 mars 1998 Margaretha Winnberg

Källa: Från boken: Sällsamheter i Jämtland, Daga Nyberg

594 visningar
Print Friendly, PDF & Email
Please follow and like us:
Share this!

Lägg till en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enter Captcha Here : *

Reload Image

Visa
Göm