Kyrkböckernas kuriosakabinett

Kyrkolagen från 1686 har haft enorm betydelse för de sällsynt goda möjligheterna att släktforska i Sverige. Genom denna lag ålades prästerna att göra årliga husförhör och föra kyrkböcker över födda, vigda och döda.

En annan, mindre känd, uppgift de genom lagen fick var att nedteckna ”hwad sällsamt i Sochnen sig tildragit hafwer”, alltså händelser utöver det vanliga.

Prästerna tolkade detta lite olika. En del skrev inte ner något alls, andra förde anteckningar om allt från missbildade djur och människor, kometer, ovanliga åskväder och märkliga fynd i jorden till ovanliga sjukdomar och påstått övernaturliga fenomen.

Skickades till Tabellverket
I kyrkböckerna går det emellanåt att hitta en speciell sida för detta. Men många präster tycks främst ha fört dessa anteckningar i de statistikformulär som skulle skickas in till Tabellverket (föregångaren till Statistiska centralbyrån, SCB). I Tabellverkets formulär fanns under perioder en speciell rubrik för ändamålet.

Tack vare statistikern Elis Sidenbladh på SCB finns en bra överblick över materialet. Han sammanställde en stor del av anteckningarna i en rapport i SCB:s Statistisk tidskrift för 1908. Med rapporten som ingång kan man dyka ner bland de sällsamma händelser som rapporterats in under århundradena.

Fakta: Här finns de sällsynta händelserna

Ovanliga händelser finns emellanåt noterade på en speciell sida i någon av en församlings kyrkböcker från 1686 och framåt. De förekommer dock i rikare omfattning från 1749 till 1859 i kyrko­arkivens volymer med namnen ”Redogörelser för folkmängden (statistiska tabeller)”.

Sök på Riksarkivets hemsida (via NAD, Nationell arkivdatabas) för att se för vilka församlingar materialet finns. Mycket är digitaliserat via SVAR. Klicka i rutan ”Endast digitaliserat material”. Formulären, som kom från Tabellverket, har sett olika ut genom åren. Mellan 1802 och 1820 hade formulären ingen rad för den här sortens uppgifter.

Källa: fakta ur Släkthistoria 2018

1 225 visningar