Lapp-Maja

Till någon gång på 1850-talet flackade här på trakten en lappkvinna omkring, som kallades ”Lapp-Maja”. Hon var mycket fruktad, ty hon hade ord om sig att kunna trolla. Nästan allt, hon begärde, fick hon, ty man ville ej stöta sig med henne. På Rännö var en bonde, Matts Olsson, som sades vara trollkarl.

Min mor tjänade hos honom. Hit kom Maja en dag och tiggde, men Matts gav henne ingenting, för han litade på sin trollkunnighet. Maja blev arg och sade, att hon skulle trolla ihjäl hästarna för honom. I detsamma kastade hon sig på golvet och blev till utseendet livlös. Matts sprang genast till stallet, och där höll hästarna på att ”stula över ända”. Då Maja låg i dylik dvala, skulle nämligen hennes kraft vara som störst. Matts iväg in för att väcka henne! Han tog en syl och stack in den i kroppen på henne hel och hållen, men Maja rörde sig inte det minsta.

Då tog han en eldbrand och körde upp under kläderna på henne, och då skrek hon som en gris och vaknade. Nu fick Matts liv i sina halvdöda hästar. Detta såg, som sagt, min mor, så det är nog sant. ”Lapp-Maja” fick ett hemskt slut.
Det var bröllop på en gård i Njurunda, och Maja kom dit, drack och hotade alla med olyckor. Men efter den dagen syntes hon ej mera till. Det blev snart ett allmänt tal, att några karlar bundit henne på en kälke och skjutsat ned henne i forsen vid Njurundabron. Det blev dock aldrig något räfst i anledning av hennes försvinnande, ty alla människor var hatiska på henne.

Ur Hammarsedtska arkivet. Nm: Trollkunniga I.

669 visningar
Print Friendly, PDF & Email
Please follow and like us:
error
fb-share-icon
Share this!

Lägg till en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enter Captcha Here : *

Reload Image

Visa
Göm