Margareta Leijonhufvud – Vasadrottningen

När Margareta år 1536 blev Gustav Vasas andra hustru blev hon också Sveriges första dam. Kungens förväntningar på henne som maka, mor och politisk sidekick var höga. Under sin tid vid hans sida skulle hon överträffa dem alla.

När Gustav Vasa för andra gången skulle gifta sig föll valet på den 20-åriga Margareta Leijonhufvud. Det skulle visa sig bli ett väldigt lyckosamt val. Margareta kom under sin tid som drottning att bli kungens politiska partner i styrandet av såväl familj som rike. Dessutom gav hon honom många barn som säkrade både tronföljden och framtida äktenskapsallianser. Med Margareta etablerades på allvar Vasaätten som kunglig dynasti.

Margareta Leijonhufvud, som föddes för 500 år sedan, vid årsskiftet 1515–16, hade djupa och väl förgrenade rötter i den svenska rådsaristokratin. Hon var dotter till riksrådet Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa), som var syssling med Gustav Vasa.

Fadern avrättades i Stockholms blodbad När Margareta föddes präglades riket av stor politisk oro och maktkamp mellan anhängare och motståndare till unionen med Danmark och Norge. Hennes far stod under 1510-talet nära den svenske riksföreståndaren Sten Sture den yngre som utmanade den danske unionskungen Kristian II. Maktkampen fick sin blodiga upplösning vid Stockholms blodbad i november 1520. Margareta skulle fylla fem år när hennes far och andra släktingar blev avrättade.

Det blev mamman, fru Ebba, som fick huvudansvaret för Margareta och hennes fem syskon. Vi vet inte så mycket om hennes barndom och uppväxt. Men vi kan vara ganska säkra på att hon fick en uppfostran som motsvarade hennes framtida uppgift, att tillsammans med sin man leda driften av ett stort högadligt hushåll med många underlydande. Familjens förmögenhet var ju nära knuten till den jord de hade i sin ägo. Margaretas familj ägde omkring femhundra gårdar och hade två sätesgårdar: Loholmens borg i Västergötland och gården Ekeberg i Närke.

Gift med Gustav Vasa 1536

Från 1520-talets mitt kan vi i källorna se hur Margaretas mor verkar ha belönats för sin lojalitet mot Sveriges nye kung Gustav Vasa, när denne utmanades från olika håll. Hon förlänades bland annat flera egendomar som tillhört hennes syster, som tidigare flytt landet tillsammans med sin man när denne hamnat i onåd hos Gustav Vasa.

Fru Ebba erhöll också rätten att behålla kungliga böter. Dessa böter, eller »sakören« som de också kallades, skulle normalt gå till kronan, men kungen kunde som en ynnest låta förtrogna, som i det här fallet Margaretas mor, behålla dessa intäkter. Med sin uppväxt i en högadlig miljö där frågor kring gårdarnas förvaltning och politiska överväganden utgjorde två sidor av samma mynt var steget inte speciellt stort för Margareta att bli Sveriges drottning år 1536. Källorna avslöjar inget om vad hon själv tyckte om att gifta sig med den dubbelt så gamle kungen, men en drottningtitel var förbunden med så många fördelar att det hade varit omöjligt för henne att tacka nej…

Ladda ner och läs hela artikeln om  Margareta Leijonhufvud

783 visningar
Print Friendly, PDF & Email
Please follow and like us:
Share this!

Lägg till en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enter Captcha Here : *

Reload Image

Visa
Göm