Riksarkivet fortsätter neddragningarna

Att Riksarkivet befinner sig i ett kritiskt läge är tydligt. Både historie- och släktforskare har reagerat på neddragningarna, som kringskär möjligheterna till forskning i den 400-åriga arkivmyndighetens unika källmaterial.

På Rötter och i Helsingborgs dagblad har det tidigare rapporterats om de neddragningar Riksarkivet har sett sig tvungna att göra under året på grund av det stora underskott institutionen för närvarande dras med. Nu uppmärksammar även SVT och de stora dagstidningarna Riksarkivets problem.

Enligt Riksarkivet handlar det främst om att man valt att inte förlänga vikariat och ersätta vakanser, till exempel har man inte ersatt tjänster då medarbetare har gått i pension. Resultatet av det är att ett femtiotal medarbetare har lämnat myndigheten och enligt SVT:s Kulturnyheterna kommer dessutom fyra personer att sägas upp under året.

Under nästa år kommer neddragningarna att fortsätta.

– Vi vet i dagsläget inte hur det blir nästa år, men vi vet att personalkostnaderna måste minska ytterligare. Myndigheten fortsätter också arbetet med att minska andra kostnader, exempelvis för resor, licenser och mycket annat, säger Helena Långström, kommunikationsstrateg på Riksarkivet.

Forskare drabbas

För att klara situationen behöver Riksarkivet inte bara dra ner på personalkostnaderna, utan även korta ner sina öppettider. Det drabbar inte minst historiker, som i vissa fall har ett behov av att kunna ta del av originalkällor på plats för att överhuvudtaget kunna bedriva sin forskning.

I Kulturnyheterna varnar forskare för att både forskarvärldens och allmänhetens möjligheter att ta del av ett unikt historiskt material kommer att påverkas drastiskt.

– Det här påverkar Riksarkivets förmåga att genomföra sina uppdrag genomgående. Det påverkar forskningen negativt på många olika sätt. Kompetent personal kommer att försvinna, säger Martin Almbjär postdoktor vid historiska institutionen, Uppsala universitet till Kulturnyheterna.

Ökade kostnader

Orsaken till neddragningarna är att Riksarkivet dras med ett stort ekonomiskt underskott som orsakats av dels höjda lokalhyror, dels den kostsamma flytten av Krigsarkivet från Östermalm till Arninge och inte minst av de ökande kostnaderna för digitalisering. För andra året i rad har myndigheten därför begärt utökad anslagskredit från regeringen.

Enligt Riksarkivarie Karin Åström Iko har myndigheten inte fått de extra medel man har begärt för att klara flytten av Krigsarkivet och att man därför blir tvungna att genomföra den med de ekonomiska ramar man har i dagsläget.

– Jag har varit väldigt tydlig med departementet att det i den situation vi befinner oss i kommer att vara svårt och det kommer att bli konsekvenser, säger hon till Kulturnyheterna.

Källa: rötter.se