Mindre personal i Riksarkivets nya organisation

Förra årets neddragningar var bara början. I år är det mer förändringar att vänta när Riksarkivet ska bli en organisation med färre anställda.

Under den sena hösten var en av de stora nyheterna att Riksarkivet befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge orsakat av ett stort underskott i budgeten.

När man under förra året inte fick den ökade anslagskredit man begärt från regeringen för att kunna täcka de ökade utgifterna för bland annat den kostsamma flytten av Krigsarkivet, påbörjades i stället arbetet med att dra ner på personal och öppettider. Under förra året minskades verksamheten med ett 50-tal tjänster genom att pensions­avgångar, vikariat och vakanser inte ersattes och ett par anställda sades upp.

Neddragningarna fortsätter

I början av året meddelade Riksarkivet via sin hemsida att neddragningarna kommer att fortsätta och att man med de rådande ekonomiska förutsättningarna måste bli en organisation med färre anställda. Enligt det förslag Riksarkivets ledning just nu arbetar med kommer de flesta av Riksarkivets tolv verksamhetsplatser påverkas av neddragningarna.

Enligt förslaget ska Riksarkivets nationella och regionala arkivförvarande avdelningar slås ihop till en och samma enhet. Omorganisationen kommer innebära att antalet anställda minskar både på landsarkiv och i Riksarkivets nationella enhet.

Sammanslagningen av de arkivförvarande enheterna innebär också en mer centralstyrd organisation, något som enligt Riksarkivarie Karin Åström Iko bland annat kommer att göra det lättare att utveckla myndigheten.

– Det är viktigt att vi har ett helhetsperspektiv på Riksarkivet. Det blir lättare att jobba internt och för användarna av arkiven blir det enklare med en gemensam ingång, säger hon.

Ansträngd situation

Anställda på Riksakivet vittnar om att arbetsbelastningen har ökat kraftigt i och med de neddragningar som redan genomförts och många undrar hur framtiden på myndigheten kommer att se ut. Riksarkivets verksamhet i Ramsele är en av de enheter som troligtvis kommer att minska kraftigt. Där föreslås 24 anställda bli nio.

Karin Åström Iko beklagar att neddragningarna drabbar både personalen och användarna, inte minst på de orter där arbetsmarknaden redan är svag.

– Men som generaldirektör måste jag göra svåra prioriteringar för att få en budget i balans. Precis som departement och regering måste göra sina svåra prioriteringar.

Karin Åström Iko hoppas att omorganiserningen ska leda till positiva förändringar på sikt. Hon nämner Arkivutredningen, som i bästa fall kan komma att bidra till en förståelse för de ökade kostnaderna för digitaliserning och att ett tillgängligt kulturarv måste få kosta.

– Det är viktigt att komma ihåg att det här inte en situation som vi ska befinna oss i för evigt, utan vi måste ta oss igenom det här året och bli en stabil myndighet för att sedan kunna utveckla verksamheten. Jag hoppas ju att vi ska hitta andra finansieringskällor och kanske få ett tillskott i våra anslag som gör att vi kan utvidga vår kompetens igen.

Arkivutredningen berättar mer

För dig som vill veta mer om de svårigheter och möjligheter som Riksarkivet står inför framöver kan numera ta del av två intressanta dokument.

Arkivutredningen blev klar den 18 december 2019. Du hittar betänkandet här.

Riksarkivet publicerade sin årsredovisning under gårdagen. Här kan du ta del av den.

Källa: rötter.se