Biometriutredningen

Nu har resultatet av biometriutredningen presenterats. Den förordar släktforskning som polismetod, men endast i utredningar av de allra grövsta brotten. På grund av att metoden kan kränka oskyldiga personers integritet föreslås också att den används i en ytterst begränsad omfattning.

I maj 2021 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle få i uppdrag att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. Under gårdagseftermiddagen överlämnades betänkandet Biometri – för en effektivare brottsbekämpning till justitieminister Gunnar Strömmer.

Syftet ned utredningen har varit att lämna förslag på hur fler gärningsmän ska kunna identifieras med hjälp av biometri. Biometri är ett samlingsnamn för uppgifter som används i syfte att kunna identifiera en person genom dennes fysiska eller beteendemässiga egenskaper. I det här fallet rör det sig bland annat om hur polisen ska få jämföra dna-spår från brottsutredningar med uppgifter i dna-baserade släktforskningsdatabaser.

Utöver den så kallade släktforskningsmetoden har utredningen även undersökt om polisen ska kunna använda ansiktsbilder och fingeravtryck från brottsutredningar för att söka i andra myndighetsregister än sådana som förs i brottsbekämpande syfte.

Föreslår släktforskningsmetod
med begränsad omfattning

Betänkandet föreslår att dna-släktforskning införs som polismetod, men då metoden är ”ytterst integritetskänslig” konstateras samtidigt att det bara är ett fåtal brott som kan komma i fråga.

Bara mord och grov våldtäkt är tillräckligt allvarliga för att metoden ska få användas. Utredningen konstaterar också att förutsättningarna för metoden även rent tekniskt är och bör vara kraftigt begränsade. Till exempel krävs ett dna-spår som polisen är mycket säker på kommer från gärningsmannen. Det ska dessutom finnas anledning att tro att dennes släktingar faktiskt finns i släktforskningsdatabasen.

Via länken nedan kan du ta del av hela betänkandet. Utredningen innehåller ett helt kapitel om dna-släktforskning, som är intressant läsning:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/06/sou-202332/

I samband med överlämningen hölls en pressträff med justitieministern och den särskilda utredaren, chefsjuristen Eric Leijonram. Du kan se den här:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/06/overlamning-av-betankandet-biometri–for-en-effektivare-brottsbekampning/

Vad händer nu?

För dig som undrar när släktforskning kan komma att användas av polisen för att utreda grova brott är svaret att det hur som helst kommer att dröja.

Nu ska nämligen betänkandet på remiss, därefter ska remissvaren beredas och efter det ska ett lagförslag skrivas och antas i riksdagen. Lagändringarna kan träda i kraft tidigast 1 januari 2025.

Källa: rotter,se

441 visningar
Print Friendly, PDF & Email
Please follow and like us:
error
fb-share-icon
Share this!

Lägg till en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enter Captcha Here : *

Reload Image

This site uses User Verification plugin to reduce spam. See how your comment data is processed.
Visa
Göm
error: Content is protected !!