Familjen Karlberg

Då familjen kommer till Adolfström i början på 1770-talet är sonen Abraham sju år. Han är född i Ängesmark Piteå 16 / 6 1765. Där var också den äldre systern Ulrica född, året var 1764.. Barnen var i skolåldern och det fanns också vid den tiden skola i Arjeplog, men den var avsedd för den samiska befolkningens barn. Undervisningen av Abraham och Ulrica och senare systern Lovisa  ( f. 1773 ), bör alltså enligt tidens sed ha skett i hemmet och då i första hand av modern.

I en husförhörslängd för Arjeplogs socken, upprättad 1772, kan man se, att båda föräldrarna och de tre barnen läser  Luthers katekes rent och tydligt. Det är ju också möjligt att barnen, under den tid familjen finns i Adolfström, får undervisning av brukspraktikanten Risberg.

Att sonen Hyttmästare blivande hyttmästare, senare också lär sig samiska framgår av källorna. Det är ju naturligt med tanke på de kontakter han borde ha haft med dem under sin yrkesverksamma period. Han bör ha haft med samerna att göra vid hyttan, i samband med transporterna och vid marknadshandeln och andra affärer.

Familjen står noterad som ” Bruksfolk i Adolfström” under de första tio åren av sin bosättning i Arjeplogs socken, men år 1782 övertar man Sakkavare. Nybygget ligger vid norra stranden av Hornavan, knappt en mil fågelvägen från kyrkplatsen i Arjeplog. Petrus Læstadius beskriver marken som ” den argaste stenkläpp.” Åkermarken omfattade 1 5/8 tunnland, som låg nära gården och inom mindre än en mil från gården skulle brukaren kunna få cirka 21 skrindor hö enligt insyningsprotokollet.

Vid den här tiden, 1782, är sonen Abraham 17 år och han bör redan  nu ha påbörjat den utbildning som senare skall ge honom hyttmästarbefattningen vid bruket. Kanske är det redan nu som han, enligt uppgifter som jag inte kan säkerställa, reser ner till Sala silvergruva för att lära sig smältarens svåra konst.

Bromè återger en relation från 1786, där det berättas om svårigheterna med malmtransporterna från gruvan ner till hyttplatsen  vid Adolfström. Han skriver”……..Under en dylik resa till Nasafjäll i slutet av september kunde transporthästarna p.g.a snöstorm icke föras längre än till foten av Nasafjället.

Hyttmästare Karlberg, som ledde denna transport, begav sig ensam upp i fjället och lyckades ta sig fram till gruvstugan, där han stannade över natten under största livsfara…”

Det går inte med bestämdhet att säga om, det var Abraham Karlberg den yngre eller om det var Abraham Nilsson Karlberg den äldre som omnämns i det sammanhanget. I avräkningsböcker från Adolfström från 1788 finns dock både en hyttmästare Abraham Karlberg den yngre upptagen liksom en nybyggare Abraham Karlberg, vilken är identisk med den förre gruvfogden Abraham Nilsson Karlberg den äldre.

Vid 23 års ålder står alltså Abraham Karlberg f. 1765 som hyttmästare vid Nasafjällets silvergruva. Det är en post, som han kommer att ha kvar till gruvdriften upphör år 1810. Han blir under dessa år en förgrundsgestalt i silververkets historia.

I kyrkböckerna finns fler uppgifter om familjen Karlberg. I Arjeplogs sockens lysnings- och vigselbok för år 1793 finns tre giftermål, vilka är värda att notera.

”…Mars 8 drängen Johan Holmström i Korrogweik med jungfru Ulrica Karlberg i Sakka lofvat i morgongåfva 3 rdr Specie..”

”…18/3 Hyttmästaren  vid Nasafjells Silververk Abraham Karlberg med deijan*1 Brita Pehrsdotter Holmström lofvad till morgongåfva 20 Rdr specie *2…”

”…1/12 Drängen Jonas Johansson med pigan Lovisa Abrahamsdotter Karlberg lofvad morgongåfva…( inget belopp angivet ) ..”

Gruvfogden gifte alltså bort sina tre barn samma år. Hyttmästarens hustru Brita ( f. 1771 ), kommer ursprungligen från en gammal Arjeplogssläkt. Hennes far var sonson till den förste nybyggaren på släktgården Korrogweik, samen Jacob Olofsson.

Hyttmästarens första hustru, Brita, var klockardotter, men han hade fler klockare i sin släkt. Hon var dotterdotter till klockaren i Aborrträsk, Anders Johansson och hans hustru Anna Olofsdotter Læstander. Britas mor, Sisla Andersdotter var född 1734 och i kyrkböckerna finns noterat, att hon flyttade till arjeplogs församling första gången 1756. Hon flyttar ut två år senare men återkommer 1763. Hon finns då upptagen som piga hos pastor Öhrling i Arjeplog. Det troligaste året för hennes giftermål med Pehr Olofsson år 1764. De får barn tillsammans, vilka växer upp och blir giftasvuxna- så också dottern Brita. Hon är tjugo år, då hon får sitt första barn, sonen Gustaf. Då han hunnit bli två år ( 1793 ), gifter föräldrarna sig och ungefär ett halvår efter vigseln kommer dottern Fredrika till världen.

Hyttmästaren omtalas på olika ställen som en driftig person. Hans hävdatecknare tänker kanske inte då i första hand på hans roll som barnafader, men omdömet kan gälla också i det avseendet. Det finns uppgifter om att han i sina två äktenskap skulle haft 19 barn. Sam Engman Strömsund har bara kunnat finna 18 i kyrkböckerna, därav elva i första äktenskapet.

Första hustrun, Brita, måste liksom många av sina medsystrar, haft en omänsklig lott att bära. Fram till sin död 1807 då hon var 36 år hann hon föda följande barn:

Sonen Gustav f. 1791, dottern Fredrika f. 1793, dottern Catharina Ulrika f. 1795, dottern Brita Johanna f. 1796, dottern Sophia Magdalena f. 1798 d. 1798, sonen Per Erik f. 1799 d. 1799, dottern Anna Sophia f. 1800 d. 1801, sonen Per Abraham f. 1801, dottern Anna Sophia f. 1802, sonen Fredrik f. 1804 och sist dottern Eva Cicilia f. 1807 d. 1809.

Fredrika var äldsta dottern och man kan med  stor säkerhet anta, att hon tidigt får lära sig hjälpa modern i arbetet. Kanske får hon det lättare, då hon som tioåring flyttar  med familjen från Adolfström till Sakkavare. Hennes farfar dog 1803 och sonen Abraham övertar nybygget. Där finns farmodern, Catharina Hansdotter fortfarande i livet. Hon bor enligt uppgift hos sonen Abraham i Sakkavare de sista åren av sitt liv fram till sin död år 1805.

Då fredrika blir 14 år dör modern ( Brita ) och lämnar åtta barn efter sig. Gustav är äldst, 16 år, och Eva Cicilia är ännu spädbarn. Det finns vissa oklarheter betr Eva Cicilia, en uppgift säjer som jag återgivit ovan, att hon dör 1809. Samtidigt finns hon inte upptagen bland de efterlevande i bouppteckningen efter modern.

Man kan fundera över hur familjen Karlbergs liv tett sig fram till den här tidpunkten. Det mesta måste bli spekulationer, men vi får viss hjälp av källorna.

 

*1  Deija = Hushållerska, mjölkerska,ladugårdspiga, amma, frilla.

*2  Beloppet ovanligt högt. I vigselboken förekommer runt 1790 endast sällan belopp över 10 Rdr Specie

 

Källa: Individen i historien av Sam Engman Strömsund..

Avskrivet av: Margaretha Winnberg, Gagnef 1998

204 visningar
Print Friendly, PDF & Email
Share this!

Lägg till en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enter Captcha Here : *

Reload Image

Visa
Göm