När Margareta år 1536 blev Gustav Vasas andra hustru blev hon också Sveriges första dam. Kungens förväntningar på henne som maka, mor och politisk sidekick var höga. Under sin tid vid hans sida skulle hon överträffa dem alla. När Gustav Vasa...
Vid den hytta, som 1635 anlades vid Silbojocks utflöde i Sädvajaur i och för Nasafjällsmalmens förädling (se inledn. till Arjeplog och Nasafjäll), anställdes omedelbart en af bergsstaten aflönad brukspredikant, hvilken vid inrättandet af Silbojocks pastorat gen. kgl. förordn. 24 sept. 1640...
Den gamle Olof Læstander hade lefvat ända omkring 1760 På Öhrlings tid eller 1773 voro hans söner Länsman Lars Læstander i Kasker och Petter Læstander i Buokt Lars Læstanders son Olof Læstander var klockare Af Pehr Zachrissons söner var Zachri Pehrsson...
Inte långt ifrån Silbojokk ska det ha funnits ett heligt offerfjäll, Wala vari. Så ser den stavning ut som kyrkoherden i Piteå Olaus Graan lämnade efter sig. Bakgrunden var att samen Hans Friare, troligen på 1660-talet eller något senare, ska ha...
Nasafjälls silververk var en silverutvinning i Pite lappmark som pågick under två perioder, 1635–1659 och 1770–1810. Malmen bröts på Nasafjället (Sillbanássja) strax öster om gränsen mot Norge. Smältningen skedde under den första perioden i Silbojokk vid Sädvvájávrre i Skellefteälven, under den...
Magnus Bengtsson (Natt och Dag), även omnämnd som Måns, död mellan 1473 och 1477, var en svensk riddare, riksråd och lagman i Närke, herre till Göksholm och Brokind i Östergötland. Han var son till Bengt Stensson (Natt och Dag), stamfar till...
I november 1915, i samband med en stor renovering av Riddarholmskyrkan, påbörjade arkitekten och konsthistorikern Martin Olsson en undersökning i koret främst för att återfinna Magnus Ladulås grav. Gravtumban hade varit föremål för undersökningar tidigare, men de provgropar som gjorts hade...
En kyrkogård skiljer sig från en begravningsplats på så sätt att den ligger i direkt anslutning av en kyrkobyggnad. Många begravningsplatser ansluter endast till ett begravningskapell. Den text som nedan sammanfattar kyrkogårdarnas historia rör i stor utsträckning även begravningsplatser vad gäller...
De äldsta kända förteckningarna över en befolkning uppkom redan under romarriket, vilket gjordes genom muntlig självdeklaration vart fjärde eller femte år inför censorer. Dessa uppgifter antecknades i mantals- och skattelängder. Under romarriket fördes även mönsterrullor över värnpliktiga. Med det romerska civilregistraturet...
