De vill bli världsledande på urgammalt DNA

Nyligen invigdes ett helt nytt forskningscentrum på Stockholms universitet, Centrum för paleogenitik, med ambitionen att bli världsledande inom analys av förhistoriskt DNA. Kan forskningen på urgammal arvsmassa komma DNA-släktforskare till del?

I Arrheniuslaboratoriet på Stockholms universitet görs nu plats för ett 50-tal personer som ska ägna sig åt spjutspetsforskning när det kommer till att analysera mellan 50 och 500 000 år gammalt, delvis nedbrutet DNA.

Två forskargrupper med 13 olika nationaliteter representerade har redan installerats och forskningsfältet spänner mellan utdöda mammutars livsöden till förhistoriska människors migration, inom ämnena biologi, arkeologi och geologi.

Helt nya möjligheter

Centrum för paleogenitik är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet och arbetet leds av Love Dalén från Naturhistoriska riksmuseet och Anders Götherströms från Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

På senare tid har flera nya tekniker gett helt nya möjligheter att sekvensera DNA, inte minst förhistoriskt sådant.

– Det är som att gå från att kunna analysera ett glas vatten till att analysera hela Östersjön. Vi kan studera evolutionen i realtid. Sedan blir det riktigt spännande att analysera varför generna förändrades, säger Anders Götherström.

Spännande data för DNA-släktforskare

Som släktforskare kanske man ställer sig frågan om resultatet av forskningen på något har beröringspunkter med DNA-släktforskning. Kommer vi i framtiden kunna matcha vårt dna mot till exempel Barumskvinnans eller Hallonflickans DNA?

– Eftersom vi och andra har producerat så mycket förhistoriskt DNA som är fritt tillgängligt bör det bara vara en tidsfråga tills den här typen av data inkluderas i analyserna också, men vi har i dagsläget inget samarbete med något kommersiellt genetiskt självtestningsföretag. Vi arbetar inte heller med den typen av frågeställningar, så jag tror inte något sådant samarbete står runt hörnet. Däremot tror jag att företagen mycket snart kommer att börja använda sig av våra data.

Enligt Anders Götherström finns mycket fri data av det slaget och mer lär tillkomma.

– Det finns redan mycket som vem som helst kan ladda ner och använda, men man måste vara specialiserad på bioinformatik för att kunna hantera den typen av data och de större självtestningsföretagen har råd att anställa bra analytiker som vet vilka data som finns tillgängliga och hur man hanterar dem. Ännu har ingen publicerat Barumskvinnan eller Hallonflickan vad jag vet, men jag är ganska övertygad om att de kommer att analyseras, publiceras, och göras tillgängliga framöver. Om DNAt i dem är bra nog, säger Anders Götherström.

Källa: rötter