Vid den hytta, som 1635 anlades vid Silbojocks utflöde i Sädvajaur i och för Nasafjällsmalmens förädling (se inledn. till Arjeplog och Nasafjäll), anställdes omedelbart en af bergsstaten aflönad brukspredikant, hvilken vid inrättandet af Silbojocks pastorat gen. kgl. förordn. 24 sept. 1640...
Bouppteckning efter Abraham Karlberg och Brita Pehrsdotter Holmström. Om man vill veta något hur livet tedde för ens förfäder i vardagens arbete och slit och ibland vid helgens fest kan bouppteckningen vara en givande källa. Redan på 1600- talet bestämdes att...
Då familjen kommer till Adolfström i början på 1770-talet är sonen Abraham sju år. Han är född i Ängesmark Piteå 16 / 6 1765. Där var också den äldre systern Ulrica född, året var 1764.. Barnen var i skolåldern och det...
1770 hade i Västerbotten bildats ett bolag, som skulle återuppta malmbrytning i Nasa silverfjäll efter 111 års ödesmål. Man välvde stora planer. Nybyggen skulle insynas, vägar byggas och transportproblemen lösas. Man fick bland intressenterna med män som prosten Högström och professor...
Parallellt med gruvbrytningen pågick ett omfattande missionsarbete för att göra samerna i området till ”goda kristna och svenskar”. För detta ändamål kom en präst till Silbojokk redan 1635. 1640 bildades fyra nya församlingar i Pite Lappmark: Arjeplog, Arvidsjaur Nasafjäll och Silbojokk....
Man vet inte mycket om den första kyrkobyggnaden i Silbojokk, men på Nasafjäll stod ett kapell färdigt i juli 1641, tillsammans med en enkel prästgård.[1] År 1659 förstördes såväl gruvan på fjället som hyttan vid Silbojokk av en norsk styrka. Silbojokks...
I augusti 1659, då krig rådde med Danmark, fick gruvdriften i Nasafjäll ett abrupt slut. En truppstyrka från Norge kom över fjället, plundrade och brände både gruvan och hyttan och jagade arbetskraften ut på fjället. Kyrkoherde Eric Norceus berättar i ett...
År 1636 kunde den första lilla silverklumpen sändas till räknekammaren i Stockholm. Men gruvdriften hade svåra motigheter. Provianteringen var besvärlig och bostäderna dåliga. Man besvärades också av den ohälsosamma blyröken samt av giftiga ångor i schakten. På sommaren det året insjuknade...
Enligt bergverksprivilegierna från 1774 hade Nasafjällsbolaget fått rätt att anlägga nybyggen inom Pite lappmark och inom de allmänningsskogar i kustlandet som gränsade till Pite, Ume och Ångermanna lappmarker. Innehavarna befriades från knektutskrivning och andra pålagor, med undantag av mantalspenningar. I gengäld...